19/07/2026
Nedan några reflektioner på uttalanden som gjordes i SVT programmet: ”Hur fan hamnade vi här”
Från ingenstans, före 2021, så blev plötsligt kapacitetsavgifterna (flaskhalsavgifterna i dagligt tal) Svenska kraftnäts (Svk) viktigaste frågeställning. Från att varit en marginell företeelse blev dessa centrala i Svk verksamhet. Plötsligt gick man från att ha redovisat kostnader i sin styrelse, till att redovisa hur mycket överskott man dragit in. Mer kul för generaldirektören och chefstjänstemännen att prata om överskott än om underskott.
Flaskhalsavgifterna är 4 ggr högre än investeringarna
Svk har sedan 2021, då flaskhalsavgifterna skenande, investerat 31,5 miljarder kronor i stamnätet. Under samma period hämtade Svk in142 miljarder kronor i flaskhalsavgifter, varav drygt 100 miljarder kronor är överdebiteringar av svenska hushåll, företag och industrier söder om Dalälven. Därtill har finansdepartementet fakturerat hushållen 25% moms.
I SVT programmet ”Hur fan hamnade vi här” sägs att under de närmaste åren ska Svk investera 215 miljarder kronor. Med min erfarenhet av projektgenomföranden, så är ett sådant uttalande populism och präglas av en argumentering kring sin sjuka farmor. Svk har inte en organisation i kombination med tillräcklig kompetens att bedriva så många projekt samtidigt, myndigheterna har inte förmåga att pröva så många tillståndsärenden och det finns inte entreprenörsresurser att genomföra så många projekt.
Svk divisionschef Eva Vitell hävdade i SVT programmet att flaskhalsavgifterna är förtida inbetalningar för framtida investeringar i stamnätet. Märkligt uttalande – vilken annan affärsverksamhet kan debitera sina kunder för framtida oprecisa investeringar …??? Det är bara i Svk’s fantasivärld, där man som statligt monopol kan konstruera sådana hittepå affärsmodeller. Varför ska elkundskollektivet gå på knäna och företag tappa lönsamhet, för att Svk ska buffra miljarders miljarder varje år på sin ”bankbok”, för att sitta på ett överskott för eventuella kommande investeringar nästa 15 åren? Dessutom fyller Svk kontinuerligt på i sin balansräkning med nya överdebiteringar långt över vad de årligen investerar. Puh …. hur kan svenska elkunder sitta stillatigande och titta på när vi blir skinnande via varje elräkning vi tvingas att betala?
Eva Vitells uttalande är en efterkonstruktion, då flaskhalsavgifterna inte varit tänkta att finansiera statens investeringar i stamnätet. Men efter 2021 har Svk ”motat Olle i grind” ändrat i sina principer och numera så har man gjort ett tillägg att flaskhalsavgifterna kan användas för att momentant kvitta ut investeringar. Så kan du göra utan att fråga kunderna när du är monopolist.
Som medborgare har vi anledning att förvänta oss att Svk i sin kommunikation utgår från vedertagna redovisningsprinciper, där en investering ett år inte slår igenom mot kund momentant. Kostnaden som ursprungligen var tänkt att hamna i stamnätstariffen, består av avskrivningar samt räntor och avkastningskrav på gjorda investeringar i stamnätet och inte att det årliga investeringsbeloppet skickas vidare till kunderna. Har man då exkluderat dessa belopp från sina avskrivningar eller ….???
För 2025 skriver Svk på sin hemsida att man satte stamnätstariffen till noll kronor. Som kund har jag inte sett resultatet härav, då regionnäts- och lokalnätsägarna antagligen lagt beslag på dessa pengar och inte fört dem vidare till oss slutkunder.
Överskott
Vi har överskott av elenergi i Sverige, men vi har effektbrist i södra Sverige speciellt när vi exporterar till våra grannländer. Låt inte Svk få hålla kvar elområdesstrukturen som enbart syftar till att gynna dem själva, utan avveckla elområdena snarast och ge Svk i uppdrag att damma av sin styrmodell från före 2012 med motköp, för att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan. Kostnaderna för elkunderna blir då endast vad motköpen kostar och inte att motköpskostnaden per kWh sätter elpriset på hela volymen el som efterfrågas i södra Sverige vid varje tidpunkt.
Exportproblematiken
Denna fråga hanns inte med i TV programmet i fråga. Hoppas att SVT gör en uppföljning. Men kortfattat:
De höga elpriserna i södra Sverige drivs upp ovanpå elområdesproblematiken, då Nord Pool tillämpar en marginalprissättningsmodell där elpriset i SE4 sätts baserat på vad den sista efterfrågade kWh kostar (priskrysset) och som därmed sätter priset på all el som efterfrågas i SE4 inklusive exportvolymerna.
Detta kan lätt åtgärdas genom att priset för elkunderna i SE4 (helst hela Sverige) baseras på den inhemska efterfrågan och exportvolymerna prissätts på sina meriter. Trots Ebba Busch och Magdalena Andersson uttalande att EU inte tillåter det, så har frågan inte ställts till Bryssel inte ens när Ebba Busch var där i våras för att slåss för att hon ska få behålla alla flaskhalsavgifter för sin dröm om en kärnkraftsutbyggnad i Sverige. Kan det bero på att staten tjänar pengar på de höga elpriserna som exporten med nuvarande prissättningsmetodik ger upphov till? Kan politiken vara så manipulativ …?
Det ska nämnas att Riksdagens Utredningstjänst (RUT) i ett yttrande har sagt att den förslagna modellen med att avräkna inhemsk efterfrågan för sig och exportvolymerna för sig, inte är diskriminerande enligt EU regelverk. Detta då ett lägre elpris i Sverige än elpriset för exportelen inte resulterar i att elkunderna i de importerande länderna varken får högre eller lägre elpris. Deras elpris bestäms av vad den sista kWh kostar att producera i deras länder.
//Beken Team
