Det är inte en byalagssida utan en sida för alla i Rögla med omnejd. Här finns inga gränser, bara glada människor. Rögla by, ja här finns många trevliga människor. Många företag, tänkte försöka att samla
allt under fliken anteckningar. Det är denna sidas bilder, men OM ni frågar så kan ni använda dem. Röglas historia
Röglas historia som by kan dateras till omkring 1830-talet. På kartan till vänst
er (1812) finns gårdsnamnet "Röglahuset" nämnt. Samma gårdsnamn finns också med på en karta från mitten av 1700-talet. I dag finns inte detta hus kvar men det låg knappt 100 m in på vägen mot Halarp. På kartan under fliken Rögla By finns den gamla vägsträckningen fortfarande kvar. I Skårby sockens kyrkböcker från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal används ortsbeteckningar som Torpet vid Rögla och Soldattorp vid Rögla. Det är först omkring 1830 som kyrkböckerna endast anger Rögla som ort.På kartan finns några av dagens vägar men med aningen annorlunda dragningar. Gamla Lundavägen, som kommer från Gusnafva och går förbi Röglahuset har en något annan sträckning just vid passagen av nuvarande Rögla. Sydväst om Röglahuset har vägen rätats ut, men vägarna mot Rynge och Vaktholmen/Trunnerup är i stort desamma. Däremot fanns inte vägen mot Halarp. På detta gamla vykort, som torde vara från slutet av 1800-talet, kan man dels se Röglas äldsta affär och dels den gamla sträckningen av Gamla Lundavägen, som gör en sväng till vänster. Huset till vänster är nu rivet och stod på platsen där anslagstavlan nu står. Mellan huset och affärsbyggnaderna till höger går Rögla Byväg. Hitom affären kan man ana vägen mot Vaktholmen/Trunnerup. Om Röglas senare historia kan en del av dagens Röglabor, som är födda och uppväxta i byn, berätta genom personliga minnen från 1900-talets andra hälft. En tid då det var liv och rörelse i byn tack vare skola, affär och diverse verksamheter. På 1950- och 60-talen var de allmänna kommunikationerna betydligt bättre än idag, och det var faktiskt möjligt för en tonåring att ta bussen in till Ystad på lördagskvällen för att gå på bio och sedan ta bussen hem. Annars fanns det en hel del nöjen och dansbanor i närheten, som i Erikslund, Knickarp och Krageholm. Andra populära begivenheter under året var marknaderna i t ex Sjöbo och Skurup. Skulle man resa till Malmö, vilket de flesta gjorde på sin höjd någon gång om året, så tog man sig ned till dåvarande stationen i Rynge för att åka tåg till den stora staden. Att man också kunde roa sig själva i trakten framgår av affischen till höger. 1924 anordnades denna "stora basar" av Rögla ungdomsförening med ett ganska digert program. Kanske dagens ungdom kan missförstå en del, t.ex. Vid den här tiden, 1950-60-tal, bodde i flera av de mindre byhusen äldre, ensamstående kvinnor. Flera av kvinnorna hade tilläggsnamn efter vad de hade arbetat med. Det fanns en Alma stickerska, en Maria strykerska, en Johanna garvare, och det som numera heter Rögla byaväg gick då allmänt under namnet Tantgatan! Under flera decennier var mataffären som kallades ”Cooperativa”, och som låg utmed nuvarande Gamla Lundavägen, den allmänna träffpunkten och sambandscentralen för folk i byn. I magasinet intill butiken kunde man köpa allt från trävaror till bränsle och djurfoder. Cooperativa matbutiken lades ner vid mitten av 1970-talet, ungefär samtidigt med skolan. Ett par år senare öppnades dock åter matbutik, nu som snabbköp under namnet Walldins, i funkishuset i korsningen Rögla byaväg/Trunnerupsvägen. Där det alltså hade varit butik redan på 1800-talet. Denna sista matbutik i Rögla stängde först i mitten av 1980-talet. Dock bedrevs en handelsträdgård med grönsaksförsäljning i byn ända in på 2000-talet. Många yrkeskategorier fanns representerade i byn. Här fanns bland annat en toffelmakare och en cykelreparatör. I skolbyggnaden drevs under många år tryckeri. Byns näringsliv utgörs inte längre av Rögla Bygg tyvärr, men andra har full verksamhet i och kring gamla Bleckstorps skola, samt ett antal fåmansföretag spridda i och runt om.
