Beroia Bokföring

16/09/2019

Nu har jag börjat hyra ett kontor på Jakobsgatan 13 (gamla ÖT-huset). Jag tar fortsättningsvis också emot nya kunder.

04/09/2017

Koll på ekonomin del 6 - åtgärder

Vad kan man då göra ifall ekonomin inte är i balans? Om saldot alltid är under 10 € innan lönen kommer? Jag tror att det finns två saker som borde vara i ordning för att stressen ska minska.

För det första behöver utgifterna anpassas till inkomsterna, och då gärna så att en "normal" månad ger ett litet plus (kanske 100-200 € i en familj med två arbetande vuxna). Då kan dessa pengar sparas för t.ex. resor eller större årliga utgifter. Tyvärr finns det inga genvägar till denna balans. Antingen måste inkomsterna öka eller så behöver utgifterna minskas. Har du ett huslån som kostar mycket kan amorteringarnas storlek alltid diskuteras med banken.

För det andra är det bra att ha lite pengar "på kistbottnen". Det ger en buffert ifall något extra händer (t.ex. att bilen går sönder). Den utgiften kan då kompenseras senare. Det är dessutom trevligare om saldot pendlar mellan t.ex. 2500 och 1000 euro än att det pendlar mellan 1500 och noll euro. Denna buffert kan antingen skaffas genom att en extra inkomst sparas, genom en sparkampanj på några månader eller genom att begära amorteringsfritt på ett lån i några månader.

17/08/2017

Koll på ekonomin del 5 – om lån

Många av oss har av en eller annan orsak lånat pengar. Inställningen till lånade pengar varierar ganska mycket. Vissa tar lån alldeles för lätt, medan andra har så stark motvilja mot lån att de sällan ser det som ett alternativ. Min åsikt är att du kan låna pengar, men det ska finnas starka skäl till lånet och lånet behöver alltid tänkas igenom ordentligt.

Många människor idag har ett huslån. Det tycker jag är helt okej, så länge lånebeloppet är i balans med dina inkomster. Amorteringarna bör vara på en rimlig nivå, så att du har något att leva på också. Tyvärr har många människor idag för höga amorteringar, vilket sätter en konstant press på ekonomin. Många satsar på ett alltför dyrt hus i relation till sina inkomster.
En del har också billån, vilket inte är optimalt med ibland enda alternativet. En av fördelarna med att kunna spara en del pengar varje månad är att du kanske inte behöver köpa nästa bil på avbetalning.

Lån för konsumtion bör undvikas. Det leder till en negativ spiral, eftersom amorteringarna minskar på nettot för månaden vilket igen kan leda till nya lån för att upprätthålla konsumtionsnivån. Konsumtionen måste helt enkelt anpassas till inkomsterna, även om ”alla andra” har råd med en viss nivå.

Många tillämpar principen ”jag ska bli skuldfri så fort som möjligt”. Det är i och för sig ingen dålig inställning, men det kan ge en sned prioritering. Om varje extra euro går till skulderna, blir vardagsekonomin lätt frustrerande. Då är det kanske bättre att minska lite på avbetalningsraterna för att få mera luft i ekonomin. De extra pengar som lösgörs kan ju sparas istället som en buffert. Då sparpengarna räcker för att t.ex. betala bort ett billån, kan det göras för att i gengäld frigöra den summa som satsats på avbetalningarna. Det ger då möjlighet att spara upp en ny buffert.

04/08/2017

Koll på ekonomin del 4 - kalkylbladet

Här kommer en länk till kalkylbladet. Klicka på "ekonomikoll" längst ner till vänster, så borde bladet öppna sig. Det finns en skild flik för varje månad.

Jag har gjort tre kolumner för inkomster och tio för utgifter. Du kan själv välja vilka som känns relevanta för dig. Några förslag är lön, (FPA)-stöd, övriga intäkter, hyra/amortering, fastighetskostnader, mat, kommunikation, bil, kläder, mediciner, diverse små inköp, större anskaffningar (såsom vitvaror, cyklar m.m.), renoveringar, resor, försäkringar.

Bladet räknar ihop varje kolumn för sig. I sista fliken finns en sammanfattning för hela året, som borde bildas automatiskt. I kolumnerna till vänster kan du mata in saldo den första i månaden, och avstämma saldot den sista med kontoutdraget. På detta sätt märker du om du matat in någon summa fel.

24/07/2017

Koll på ekonomin - mera om perioder

Det är förstås svårt att ge en tumregel för hur mycket en månad borde gå på plus. Om en månad bara innehållit månatliga utgifter, borde den gå rejält på plus. Det kan vara bra att försöka ha en koll på försäkringar och övriga utgifter som inte förfaller varje månad. I nästa del kommer jag att bifoga ett excel-blad, där bland annat detta framgår. Annars kan man spåra upp dessa utgifter från kontoutdraget (det är oftast bara några per månad), addera ihop dem och dividera med tolv. Då vet du hur mycket dessa kostar i medeltal per månad, vilket gör det lättare att bedöma hur mycket en månad behöver gå på plus.

Gällande större investeringar hamnar man nog att tänka själv. Hur dyr bil behöver jag köpa nästa gång, och när ska det ske? Vilka större renoveringar behöver göras, och vad kostar de? En metod är att ha ett sparkonto, som du sätter in en viss summa på varje månad. Dessa pengar kan då användas då behov uppstår. Sparar du 100 € per månad betyder det 6000 € på fem år, så det är redan en bra start. Men behövs både bilinköp och renoveringar räcker antagligen inte 100 € per månad.

19/07/2017

Koll på ekonomin del 2 - perioder

I privatekonomin finns det olika perioder. Vissa utgifter betalas alltid varje månad. Till dessa hör hyra/amorteringar, övriga avbetalningar, mat, kommunikation m.m. Också lön, barnbidrag m.m. kommer in varje månad.

Men sen finns det också utgifter som betalas några gånger per år. Dit hör ofta försäkringar, el, olja eller annan värme (kan också vara månatlig betalning på detta). Också t.ex. arrende, besiktning, sotning och annat som betalas bara en gång i året hör hit. Också oförutsedda avgifter som t.ex. bilservice kan räknas hit.

Därtill finns också större investeringar, t.ex. en ny bil (åtminstone handpenningen) eller större renoveringar. Dessa görs oftast inte varje år, men förr eller senare råkar man ut för dem.

Vill du planera din ekonomi bra behöver dessa perioder tas i beaktande. Månadslönen ska inte bara täcka de månatliga behoven, utan också räcka till sådant som inte betalas varje månad.

13/07/2017

Koll på ekonomin del 1 - snabbdiagnos

Om du snabbt vill veta hur din ekonomi ser ut, lönar det sig att läsa slutet av kontoutdraget. På de flesta bankers kontoutdrag finns det uträknat hur mycket som kommit in på kontot under månaden, och hur mycket som gått ut. I vissa fall finns också hela årets uppgifter med, annars finns dessa ofta tillgängliga i nätbanken. Så vill du veta hur 2016 har gått, kan du kolla in december månads kontoutdrag.

Detta är en grundläggande kontroll som tar ett par minuter per månad att göra, den hoppas jag att alla kan ta sig tid att göra. En noggrannare analys är oftast också bra att göra, mer om det i ett senare inlägg. De två följande inläggen behandlar slutsatserna du kan dra av snabbdiagnosen.

07/07/2017

Till mångas stora glädje behöver privatekonomin inte bokföras. Det kan ändå vara bra att ha lite koll på sin egen ekonomi, och därför kommer Beroia Bokföring att lansera en liten följetong med olika tips på hur privatekonomin kan följas upp. Dessa inlägg kommer tyvärr inte att ge dig en massa extra pengar, men däremot kommer du att ha en bättre bild av din ekonomiska situation. Det kan ge dig de verktyg du behöver för att få ordning på pengarna.

Inläggen dyker upp lite nu som då under sommaren/hösten. Du får gärna ge respons på inläggen, antingen här på Facebook eller via kontaktuppgifterna på www.beroia.fi

04/04/2017

Nu är Beroia bokförings hemsida igång. Den hittas på www.beroia.fi. Hör gärna av dig om du behöver hjälp med bokföringen!

Beroia Bokföring är en bokföringsbyrå som erbjuder bokföringstjänster för små företag, föreningar, församlingar m.fl. Byrån kan också fungera som verksamhetsgranskare. Byrån finns i Jakobstad.

09/03/2017

Beroia bokföring erbjuder bokföringstjänster och andra tjänster inom ekonomi och administration. Hör gärna av dig ifall du är intresserad av en offert. En hemsida är under bearbetning och publiceras småningom.

Kontaktuppgifter:
Telefon 045-2241852 (Markus Pettersson)
E-post [email protected]