27/08/2026
Tänk om det finns ett uppvaknande efter det andliga uppvaknandet?
Jag tror att många av oss någon gång kommer till en punkt där det vi tidigare kallade vår andliga väg inte längre känns tillräckligt. Vi har öppnat upp vår intuition, arbetat med oss själva, sökt svar, healing och förståelse och kanske till och med hittat en helt ny bild av vem vi är.
Men så händer nånting. Plötsligt vänds allting upp och ner. Mattan har dragits under dina fötter. Nu börjar din djupare uppvakning
bland kan det andliga bli en identitet. Vi fastnar i föreställningar om hur en andlig människa ska vara, vad som är “ljus”, vad som är rätt och fel och vem vi ska lyssna på. Vi kan tro att vi har hittat sanningen, när vi egentligen bara har bytt ett gammalt trossystem mot ett nytt.
För mig har det varit en viktig del av min egen väg att börja ifrågasätta även sådant jag tidigare tagit för sanning. Att våga se på den andliga världen med samma urskiljning som jag behöver använda i resten av livet. Att känna skillnaden mellan det som verkligen leder mig närmare Gud och det som bara ser andligt ut på ytan.
Och det kan kännas väldigt obekvämt...
För det innebär att vissa föreställningar behöver falla. Vissa identiteter behöver lösas upp. Ibland behöver vi också släppa sådant som en gång hjälpte oss att hitta vägen, men som inte längre hjälper oss att gå vidare.
Det finns ett djupare uppvaknande just där, där var saker börjar kännas obekväma. Där vi inte längre behöver samla på oss mer andlig kunskap, utan istället börjar minnas något mycket mer ursprungligt inom oss.
Vem är jag när jag inte längre försöker vara den jag tror att jag borde vara?
Vad är faktiskt sant för mig?
Vad kommer från min egen djupa kontakt med Gud – och vad har jag bara tagit över från andra?
I REMEMBER får du personligt mentorskap skapat för vad just DU behöver. För att du ska hitta vad som är sant för dig.
Läs mera om mentorskapet i min profil ❤️🔥
För mig
