Charlotte Råwall Koolab Psykologi AB

Name: Charlotte Råwall Koolab Psykologi AB
Address: Korsgatan 7, Gothenburg, SE
Telephone: +46702774234

Hem
Sverige
Gothenburg
Charlotte Råwall Koolab Psykologi AB

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta affären

Som leg psykolog och organisationskonsult hjälper jag chefer och medarbetare, enskilt eller i team, att bli mer effektiva och ha roligare på jobbet!

19/10/2026

Jag ber om ursäkt för den dåliga kvaliteten på den här filmen. Men - åter IGEN har det hänt: någon har vågat berätta om beteenden som är destruktiva, orättfärdiga och där andra utnyttjas, i det här fallet på Sigtuna internatskola. Och det första som händer är att de kallas ”tjallare” och blir utfrysta. De skulle ju inte lägga sig i, eller hur?

Men nu kommer dagens sanning: alla människor är värda att höras! INGEN är värd att tystas ner och få skuld när den eller de påtalar att något sker eller skett som är orättfärdigt. Även om du inte håller med dessa personer - utfrysning, att vägra prata eller lyssna med dem eller dessa är alltid vedervärdigt.

Ändå sker detta ofta och fortfarande. Inte bara på internatskolor utan överallt där mänskor finns.

Men det HOPPFULLA är att man på Sigtuna nu valt att anmäla förövarna. Och jag hoppas innerligt att anmälarna inte längre kallas tjallare, utan ”de modiga”. Att de kallas de som vågade stå upp för det som är sant och rätt, trots risken för repressalier. Visst är det sådana människor vi vill fostra våra barn och ungdomar till att vara? Då måste vi vuxna vara förebilder.

Jag pratade massor om detta i våras, kolla in

https://www.instagram.com/reel/DZZK4s0M6Rd/?vrfl=cTE3bDlnbnA5NXR5

Och se gärna serien Arvtagarna på SVT om ni inte har gjort det.

16/10/2026

Att vara i ett låt-gå-ledarskap på en arbetsplats påverkar oss ofta mer än vi tror. Men samma mekanismer gäller i andra sammanhang, där vi är beroende av av varandra, t ex känslomässigt, ekonomiskt eller på andra sätt. Detta rör alltså också internatskolor. Och familjer. Och kristna församlingar. Och idrottsföreningar.Och parrelationer.

Svep till höger för att förstå mer.

Har du egna erfarenheter av hur tystnad kring destruktiva beteenden påverkat ditt självförtroende och självtillit? Dela gärna med dig i kommentarerna.

-gå-ledarskap psykologiskotrygghe

13/10/2026

Ibland så ser vi inte att vår ”snällhet” egentligen handlar om rädsla för att sätta ord på det som pågår eller upplevs eller känns. Det är mänskligt och förståeligt att det känns svårt, likväl är det viktigt att vi ser att det är just rädsla och inte tror att vi bara är snälla.

För den typen av snällhet får oss att börja dölja viktiga information, sopa under mattan, lägga locket på och annan typ av undvikande. Det leder alltid till otrygghet.

För ett tryggt sammanhang är inte en plats där det alltid är konfliktfritt och smidigt och enkelt. Trygghet handlar om att vi kan uttrycka oss, lyssna på varandra och se verkligheten som den är, så långt vi förmår och utifrån våra olika perspektiv.

07/10/2026

Det skapar inte snälla arbetsplatser när man som ledare låter bli att sätta gränser för dåliga beteenden, det skapar otrygga.

Låt-gå-ledarskapet har visat sig vara minst lika destruktivt, om inte mer, som ett öppet konfrontativt och auktoritärt ledarskap. För dialogerna om hur det verkligen är uteblir och vi blir då rädda för att uttrycka oss. Följden av det blir att engagemanget för uppdraget sjunker och utvecklingen avstannar.

Att det blir svårt för en ledare att sätta gränser för destruktiva beteenden kan vara flera. Vad tror du att det beror på? Skriv gärna din reflektion i kommentarerna.

01/10/2026

Att föreläsa om den mörka triadens ledarbeteenden väcker alltid så stort engagemang! Jag tror att det beror på att många har erfarenhet av sådana här beteenden och vet hur mycket de påverkar en, hur man liksom kan dras med in i systemet som skapas runt en sådan ledare.

I morgon berättar jag lite mer om vad den mörka triaden är för något men sedan är det främst i min nya onlinekurs Ledarskapets blinda fläckar som jag verkligen dyker ner i temat. Kursen släpps om ett tag, följ mig här så kommer du få veta när det sker.

30/09/2026

Att börja anpassa sig på ett osunt sätt till någon som har makt och inflytande görs ofta utan att vi är medvetna om det. Vi bara känner av vad som gäller utifrån hur den som har inflytandet reagerar. Om responsen exempelvis består av subtilt avfärdande, sarkasm mellan raderna, förminskande av det du tycker är viktigt, eller subtilt skuldbeläggande, så registrerar vår hjärna detta. ”Oj, det var inte okej här… bäst att passa sig.”.

Och ofta är vi omedvetna om det, under lång tid. Särkilt om personen som responderar såhär har väldigt mycket makt, som är en person som många är beroende av. För då kan det också finnas en kollektiv, outtalad överenskommelse: hen är sån. Vi får gilla läget. Vi vet ju vad som händer annars.

Då har vi fått det som vi kan kalla psykologisk otrygghet.

Det här handlar inte om att vi som är ledare inte ibland råkar säga något dumt eller att vår egen stress ibland går ut över dem vi ska leda. Det handlar inte om oss som vill be om ursäkt, tar oss tid för att lyssna på vad som blev fel och kan vara uppriktiga med vår egen ofullkomlighet. Utan om de ledare som inte gör något av det.

Har du varit med om att du anpassat dig på ett osunt sätt efter någon med makt, där det kändes nästan omöjligt att vara uppriktig? Vad blev konsekvenserna?

28/09/2026

En suck är inte alltid bara en suck.
Samma reaktion kan få helt olika betydelse beroende på om den kommer från kollegan bredvid dig – eller från personen som har makt över din arbetssituation.
Det betyder inte att en chef aldrig får sucka, bli irriterad eller ha en dålig dag. Men som ledare behöver man vara medveten om att den egna positionen förstärker även små signaler.
En blick.
Ett tonfall.
En tystnad.
En suck.
Ju mer makt du har, desto mer väger dina reaktioner.

25/09/2026

Det är svårt att vara ledare! Till stor del beror det på att man i mer eller mindre alltid har stor påverkan på sin omgivning. Därför är det väldigt viktigt vad och hur man responderar till dem man ska leda.

Att gång på gång ge respons på de sätt som beskrivs i det här inlägget är ofta inget man gör medvetet. Det kan bero på stress, okunskap eller avsaknad av tid eller intresse för att reflektera över hur det egna beteendet påverkar andra. Att man har blinda fläckar när det gäller egna ledarbeteenden.

Likväl är det viktigt. För här skapas möjligheten till psykologisk trygghet resp psykologisk otrygghet. Och numera har många koll på vilken betydelse tryggheten har för att vi ska ha motivation, känna glädje i uppdraget och göra ett bra jobb. Tryggheten har en avgörande betydelse!

Men detta betyder aldrig att en ledare inte får reagera fel. Alla kan bli stressade, gå i försvar eller uttrycka sig klumpigt. Skillnaden ligger bland annat i vad som händer sedan: kan hen se sin egen reaktion, ta ansvar och be om ursäkt?

Vilka små ledarbeteenden tror du har störst betydelse för om psykologisk trygghet byggs upp, eller motsatsen sker?

23/09/2026

Jag har nu lärt mig hur man får sin video jättegrön! ”Festligt!” och ”Tänk så mycket nytt och fint det finns!” tänkte den här 52-åringen 👵🏼😃.

Men nu till budskapet i denna reel, och det är:

Ledarskapet visar sitt sanna ansikte när det blir ifrågasatt.

Det är därför intressant att uppmärksamma vad som brukar hända när någon ger kritik, säger emot eller lyfter ett problem.

Blir ledaren nyfiken – eller blir det dålig stämning? Och nu menar jag inte som en engångsföreteelse, ett beteende som inträffar sällan, utan hur det brukar bli.

För människor snappar upp hur det brukar bli, väldigt snabbt. Och snart lär sig gruppen vilka frågor som är välkomna och vilka man gör klokast i att hålla tyst om.

Det är så en ledares reaktioner kan börja forma en hel arbetsplatskultur för vi människor är ofta inställda på att anpassa oss.

Känner du igen det här?

21/09/2026

Vi är många som i oftast är både kloka och vettiga. Och ändå så är det samtidigt så många av oss som under vissa omständigheter och förutsättningar låter bli att säga det som skulle behöva uttalas.

Ibland så förklarar vi vår egen och andras tystnad med saker som "Hon är konflikträdd" eller ”Jag är nog ganska introvert" och liknande. Men jag har insett att det handlar betydligt oftare om att vi människor också är väldigt bra på att läsa av vad som händer runt omkring oss:

Vad hände förra gången någon sa emot?
Hur reagerade chefen när ett problem lyftes?
Vem fick gehör – och vem blev betraktad som besvärlig?

Så vi behöver titta på vad som skapade miljön, förutsättningarna, klimatet där det som hade behövt sägas inte sas. Vi behöver fråga oss vad det var i ledarskapet som gjorde det klokt för alla att hålla tillbaka.

Det här fortsätter jag att undersöka under de kommande veckorna – och så småningom kommer jag också berätta mer om min nya onlineutbildning "Ledarskapets blinda fläckar".
Följ gärna med!

Adress

Korsgatan 7
Gothenburg

Telefon

+46702774234

Webbplats

http://www.koolab.se/, https://utbildning.koolab.se/introduktion

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Charlotte Råwall Koolab Psykologi AB publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.