07/06/2026
Timmerställning-Skärmställning
Det anges ofta att det kommer att vara svårt att gå över från kalhyggesbruk till hyggesfritt och att det kan ta flera decennier att omvandla en jämngammal planterad skog till en stabil, flerskiktad skog. Men om man accepterar en skogskötsel med timmerställningar och skärmställningar som kalhyggesfritt, så anser jag att det är ganska lätt att genomföra det. I privatskogsbruket, både i självverksamhet med mindre maskiner och i uppdragsverksamhet med större maskiner, bör det vara lätt att genomföra, utan att det påverkar ekonomin negativt. Snarare har man möjlighet till högre inkomster, då man kan producera mer av kvalitativt bra sågtimmer och olika specialsortiment med bra priser per kubikmeter. Även storskogsbruket, bolags och statens skogar bör enkelt kunna anpassa sin skogsskötsel till en sådan modell. Man förlorar inget i tillväxt att låta skogen stå ytterligare ett tjugotal år. Jag anser att det är fel, att här stirra sig blind och räkna med ränta på kapitalet. Särskilt på statens skogar bör det väl vara bättre att räkna med avkastningen i kr per ha, liksom det generellt bör vara även för privata skogsägare med begränsad skogsareal. Jag anser att det ekonomiskt är helt förkastligt att slutavverka friska bestånd, redan vid 50-60 år, som tydligen har skett under de senaste åren. För skogsbolagen kan situationen vara
annorlunda då de behöver kapital för att finansiera sina investeringar i industrin. Då kan räntenivån för att anskaffa det kapitalet inverka på omloppstiden för skogen. Men att strategiskt genom timmer-och skärmställningar bygga upp ett kapital, som man kan ta till som ett alternativ, när det är svårt eller dyrt att anskaffa det på finansmarknaden, bör vara något att överväga. Så det finns alltså även ekonomiska incitament förutom de många fördelar, som ett hyggesfritt alternativ, som timmerställningar och skärmställningar för med sig, såsom:
1. Mindre läckage av näring då skärmträdens rötter med hjälp av mykorriza fortsätter att suga upp vatten och näring tills det nya beståndet tar över.
2. Mindre risk för försumpning och därmed behov av skyddsdikning
3. Bättre kolbalans och därmed mindre risk för kolläckage, vilket på sikt gynnar ett stabilare klimat.
4. Mindre påverkan på den biologiska mångfalden
5. Mindre kostnadskrävande föryngring genom naturlig föryngring, som ger fler framtida handlingalternativ med flera trädslag.
6. Mindre insektsangrepp på plantuppslaget
7. En attraktivare miljö att vandra i och plocka bär och svamp.
Det finns naturligtvis vissa risker med att gå över till en ny skogsskötsel. Det kommer att ta tid för skogspersonal och skogsägare att lära sig hur man skall ställa timmerställningar och skärmställningar. Metoden med trakthyggesbruk,
(kalavverkning, markberedning, plantering) kan man skämtsamt säga att man kan lära sig på en eftermiddag och det är mindre risk att göra fel. Hela Skogssverige är inställd på att det skall kalavverkas och planteras. Det kommer att göras fel, som
innebär större risk för stormfällning. Det kommer också att ställas större krav på maskinförare, så att de inte skadar värdefulla träd vid timmerställningen och att de kan avverka skärmträden utan alltför stora skador på föryngringen. Det fordras säkerligen anpassning av maskiner och metoder för att minimera risken för skador
och maskinförare och skogsägare måste utbildas i de nya skogsskötselrutinerna.
Det fordras därför mer forskning om timmerställning-skärmställning både i ekonomi, skötsel och teknik! Men det hindrar inte att man i Skogssverige kan börja använda skogskötselmetoden
