Argus Analytics

18/05/2026

Var fjärde rekrytering misslyckas – varför?

En färsk undersökning från Svenskt Näringsliv visar att hela 25 % av alla rekryteringar misslyckas. Det är en anmärkningsvärt hög siffra som tydligt pekar på utmaningar i dagens kompetensförsörjning.

Den vanligaste orsaken?

Kandidaterna saknar rätt kompetens.

Men bakom detta finns egentligen två tydliga problem:

1. Brist på rätt kompetens på marknaden
I många fall finns det helt enkelt inga kandidater med den utbildning och erfarenhet som krävs. Företag letar efter specifika kompetenser, men utbudet matchar inte efterfrågan. Det här speglar en större strukturell utmaning där utbildningssystem och arbetsmarknad inte alltid är synkade.

2. Kandidater som inte är vad de utger sig för att vara
Den andra delen är mer problematisk ur ett förtroendeperspektiv.
Bakgrundskontroller visar ibland att kandidater överdriver eller till och med bluffar om utbildning och erfarenhet. Det leder till felrekryteringar som kan bli både kostsamma och tidskrävande att rätta till.

Vad betyder det här?

För arbetsgivare innebär det att:
- Rekryteringsprocesser behöver bli mer noggranna
- Bakgrundskontroller blir allt viktigare
- Fokus bör ligga på potential, inte bara CV

För arbetssökande är budskapet tydligt:
- Var ärlig och transparent
- Satsa på rätt kompetensutveckling
- Anpassa dig efter arbetsmarknadens krav
- En bluff om utbildning och erfarenhet kan bränna dig på arbetsmarknaden

07/05/2026

Falska referenser – en växande risk i bakgrundskontroller
Argus ser allt oftare ett tydligt mönster i bakgrundskontroller: angivna referenser är inte vad de utger sig för att vara. Direktnummer som ska gå till tidigare chefer eller kollegor kopplas i själva verket till vänner, familj eller bekanta som ger en missvisande bild av kandidaten.
Detta är sällan avancerade upplägg, men tillräckligt för att vilseleda om man inte är uppmärksam. Därför är en enkel princip avgörande i varje referenstagning: ring alltid företagets växel och be att bli kopplad till personen i fråga. På så sätt säkerställs att referensen faktiskt arbetar – eller har arbetat – på den angivna arbetsplatsen.
Noggrannhet i referenskontroller är inte misstänksamhet. Det är sunt omdöme och en nödvändig del av professionell riskhantering.

20/04/2026

Argus avslöjar dataläckage på Darknet

Argus har avslöjat ett allvarligt fall där en arbetssökande på Darknet lagt ut sin tidigare arbetsgivares kundregister till försäljning. Uppgifterna ska enligt uppgift innehålla känslig kunddata, vilket gör intrånget särskilt allvarligt och potentiellt skadligt för både företag och kunder.

Händelsen visar hur insiderhot kan uppstå långt efter att en anställning avslutats. När tillgångar inte återkallas, behörigheter inte stängs och kontroller brister, kan information hamna i helt fel händer. Ekonomisk press eller missnöje kan bli den utlösande faktorn.

Det obehagliga är insikten att har det hänt en gång, så kan det hända igen. Man kan helt enkelt inte ta lojalitet för given – det finns ingen man blint kan lita på. Förtroende måste alltid kombineras med tydliga rutiner, tekniska skydd och kontinuerlig uppföljning.

07/04/2026

Förfalskade meriter i vården – när lögnerna når operationsbordet

Hon presenterade sig som specialist i kirurgi med examen från ett välrenommerat europeiskt universitet. CV:t såg övertygande ut. Referenserna var goda. Anställningsintervjun gick väl. Det svenska sjukhuset valde henne.

Det dröjde inte länge innan kollegorna började reagera.

Det handlade inte om en enskild incident utan om ett mönster. Beslut som inte stämde. Rutiner som ignorerades. En osäkerhet i operationssalen som erfarna kirurger kände igen – men som de inte kunde sätta fingret exakt på. Tills de gjorde det.

Sjukhuset kontaktade Argus

Ledningen valde att agera. Argus fick i uppdrag att genomföra en fullständig kontroll av kvinnans meriter och bakgrund. Vi började med det som alltid är utgångspunkten: källan.

Universitetet hon uppgav sig ha examen från kontaktades direkt. Svaret var entydigt: inget register visade att hon någonsin hade studerat där, än mindre tagit en läkarexamen. Dokumentet hon lämnat in var en förfalskning – välgjord, men en förfalskning.

Vidare kontroller bekräftade bilden. Specialistbehörigheten saknades. Arbetsgivarreferenserna gick inte att verifiera. Delar av karriären gick helt enkelt inte att spåra.

En bransch med högt förtroende – och höga risker

Vård och omsorg är en sektor där konsekvenserna av felrekrytering kan vara direkt livshotande. Ändå är det en bransch där kompetensbrist driver på rekryteringstakten, där utländska meriter är svåra att bedöma och där förfalskade dokument ibland är svåra att skilja från äkta.

Det är just i det glappet som bedragare verkar.

Bakgrundskontroll är inte misstro – det är ansvar

Det är lätt att tänka att en noggrann rekryteringsprocess räcker. Men meriter kan förfalskas med hög trovärdighet, och utan direktkontakt med utfärdande institution finns det ingen möjlighet att avgöra om ett dokument är äkta.

En professionell bakgrundskontroll är inte ett tecken på misstänksamhet mot kandidaten. Det är ett ansvar gentemot patienter, kollegor och verksamheten som helhet.

I det här fallet hann kollegornas misstankar växa under lång tid innan någon agerade. Det är tid som aldrig kan tas tillbaka.

Vill du veta mer om hur Argus verifierar utländska meriter och yrkeslegitimationer? Kontakta oss.

23/03/2026

Den kompletta guiden till säker rekrytering – varför bakgrundskontroller är viktigare än någonsin
Allt fler CV:n innehåller överdrifter – eller rena osanningar. Studier visar att över hälften av alla ansökningshandlingar innehåller någon form av felaktighet. Det kan handla om falska examina, uppblåsta roller, överdrivna språkkunskaper eller till och med påhittade referenser.
Konsekvenserna kan bli dyrbara. En felrekrytering, exempelvis en civilingenjör som ljugit om sin examen, kan kosta uppåt 700 000 kronor i rekryteringskostnader, introduktion och att hela processen behöver göras om. Men priset handlar inte bara om pengar – det påverkar även företagskultur, säkerhet och varumärke.
I min nya bok går jag igenom:
🔹 Varför bakgrundskontroller är avgörande
🔹 Hur man gör dem korrekt och juridiskt säkert
🔹 Vilka verktyg som finns
🔹 Konkreta exempel, checklistor och metoder att använda direkt
För dig som arbetar med rekrytering är detta en praktisk handbok för tryggare, mer träffsäkra och kostnadseffektiva anställningar.

https://www.bokus.com/bok/9789180978521/bakgrundskontroll-for-saker-rekrytering/

09/03/2026

En certifiering kan gå ut. Frågan är om du vet det.
De flesta företag gör en bakgrundskontroll när de anställer någon. Det är klokt. Men där stannar det ofta – och det är just där risken smyger sig in.

En bakgrundskontroll är en ögonblicksbild. Den säger vad som gällde den dag du kollade. Men tillstånd löper ut. Certifieringar förnyar sig inte själva. Och människor vars behörighet drogs in slutar sällan att arbeta – de hittar nya uppdrag istället.

När en förbisedd certifiering får dödliga följder
Något liknande är vad som skedde vid Northvolts fabriksbygge i Skellefteå. När Argus genomförde en analys av projektet upptäcktes att byggnad EL 1 inte fick ett nödvändigt tillstånd – orsaken var att en elektriker som arbetat på bygget hade förlorat sin certifiering. Något Northvolt hade missat att kontrollera.

Konsekvensen blev allvarlig: giftig elektrolyt fick hanteras manuellt ute på fabriksgården istället för i den färdiga byggnaden. Flera dödsfall inträffade under denna period, och den manuella hanteringen är en misstankt bidragande orsak.

Det handlade inte om en ond avsikt. Det handlade om en förbisedd detalj – en certifiering som gått ut, som ingen hade kännedom om.

Vad innebär återkommande kontroller i praktiken?
Att göra bakgrundskontroller löpande – inte bara vid anställning – innebär att man håller koll på:

• Att yrkescertifieringar och behörigheter fortfarande gäller
• Att tillstånd inte återkallats av myndighet
• Att ekonomiska förhållanden inte förändrats på ett sätt som skapar risk
• Att inga nya omständigheter tillkommit som påverkar behörigheten

Det här är särskilt viktigt i miljöer där certifieringar är direkt kopplade till säkerhet – inom energi, bygg, industri, hälsovård och transporter.

Att känna till – men inte agera – är värre än att inte känna till alls
När en incident inträffar är frågan alltid densamma: visste ni? Och om svaret är att ni inte hade några rutiner för att veta – är det i sig ett problem. Både juridiskt och moraliskt.

Återkommande bakgrundskontroller handlar inte om misstro. Det handlar om att ha kontroll över sin verksamhet och att ta ansvar för de människor som arbetar där – och de som påverkas av det arbetet.

På Argus hjälper vi företag att bygga systematiska rutiner för löpande kontroll – så att ögonblicksbilden alltid är aktuell.

23/02/2026

Utredning om ökade möjligheter till bakgrundskontroller
Regeringen har tillsatt en särskild utredare ska analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Detta kan få betydelse även för Sveriges bostadsrättsföreningar.

Utredaren ska bland annat lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för bakgrundskontroller inför anställning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda, lämna förslag på ett regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning, uppdrag eller annat deltagande i verksamheten på motsvarande sätt som anställda.

Det handlar också om bakgrundskontroller i andra situationer än vid anställning och liknande förhållanden, t.ex. vid ingående eller uppföljning av avtal och, där det bedöms finnas ett särskilt stort behov.

– Om utredningen leder till ett nytt regelverk kan det bli tydligare för bostadsrättsföreningar när och hur de får göra bakgrundskontroller, till exempel vid val av styrelseledamöter eller vid upphandling av entreprenörer. Ett exempel är att föreningen kan få bättre stöd för att kontrollera att personer med ansvar inte har kopplingar till brottslighet, eller att det blir enklare att följa regler kring personuppgifter, säger Mattias Berlin, chefsjurist på HSB Riksförbund på deras hemsida.

Utredningen ska lämna sina förslag senast den 11 mars 2027.

09/02/2026

När bakgrundskontrollen bara görs en gång – då missar vi poängen
Den senaste domen mot en polisstudent i Växjö är djupt tragisk. Det avgörande är att brotten inte begicks före antagningen, utan under utbildningstiden. Det flyttar fokus från enstaka kontroller till behovet av löpande uppföljning.

Bakgrundskontroller görs i dag ofta:
- vid rekrytering
- vid antagning
- vid onboarding

Och sedan – ingenting mer.
Men risker uppstår inte vid ett tillfälle.
Människor, omständigheter och riskbilder förändras över tid.
Att någon var lämplig då betyder inte automatiskt att personen är lämplig nu.
Det handlar om mer än brott

Bakgrundskontroller reduceras ofta till kriminalitet, men i praktiken handlar det även om:
- brott som sker efter anställning
- pågående rättsprocesser
- legitimationer och certifieringar som löpt ut
- indragna körkort eller behörigheter
- ekonomiska eller andra förändringar som påverkar risknivån

I många organisationer saknas i dag ett systematiskt sätt att fånga upp detta i tid.
Uppföljning är ansvar – inte misstro

Regelbundna bakgrundskontroller handlar inte om misstänksamhet, utan om ansvar:
- gentemot kollegor
- gentemot kunder och brukare
- gentemot organisationens förtroende
- och även gentemot den anställde

Särskilt i förtroendeyrken och roller med makt, tillgång eller sårbara målgrupper måste bakgrundskontroller ses som en process – inte en ögonblicksbild.

Det är här Argus kommer in för kontinuerliga bakgrundskontroller och uppföljning.

27/01/2026

Vanligaste osanningar och lögner som Argus 2025 avslöjat i jobbansökningar anställningsintervjuer och CV
Argus Analytics kan summera ett spännande år. Och ett negativt år för rekryterare! Det blir allt vanligare med överdrifter, osanningar och lögner i personliga brev, CV och vid intervjuer. Argus hittade fel vid nästan hälften av alla bakgrundskontroller: Fyra av tio!
Nytt för året vara namnbyte för att dölja sitt förflutna. Den nya namnlagen har gjort detta allt vanligare

Några exempel från 2025:

"Jag var projektledare för en intern omorganisation" (Kandidat som var med i omorganisationens referensgrupp)

"Jag har idag 60.000 kr i månaden och önskar naturligtvis en ökning med tanke på mina meriter" (Kandidat som tjänar 42.000 kr i månaden på sin nuvarande anställning)

”Jag hade fastnat i min roll och utvecklades inte längre” (Kandidat som fick sparken för stöld)

"Jag var jägarsoldat i försvaret" (Kandidat som gått hemvärnets snabbkurs för att bli med i hemvärnet)

”Har arbetat flera år som certifierad elektriker” (Kandidat som praktiserat på elfirma)

”Jag läste fördjupningskurser. Därför tog min examen som ekonomi tog längre tid” (Kandidat som aldrig tagit en tenta under s*x år på universitet)

”Jag hade tjänstledigt ett år för att resa jorden runt” (Kandidat som satt i fängelse ett år)

”Jag har arbetat som läkare innan jag flyttade till Sverige”
Kandidat som varit sjukvårdsbiträde)

”Jag har körkort”
Kandidat vars är indraget av medicinska skäl

12/01/2026

Den kriminellas nya grej: Namnbyte

Det blir allt vanligare att kriminella byter namn för att dölja tidigare brottslighet. Den nya namnlagen gör detta möjligt hur många gånger som helst utan någon kontroll.
Ett bra exempel är den så kallade sop-drottningen Fariba Vancor som nu heter Andersson istället. Varje gång hon döms och media sprider hennes namn, byter hon till ett nytt namn.

Hon är inte ensam om den taktiken. Därför räcker det inte längre att googla för att kontrollera en persons bakgrund. Det krävs en riktig bakgrundsanalys av proffs, som t ex Argus.

Anderssonhttps://www.expressen.se/nyheter/sverige/sopdrottningen-byter-sitt-namn-for-17e-gangen/

Sopdrottningen bakom avfallskoncernen Think Pink har återigen bytt namn. Det är den 17:e gången i ordningen – i december ändrade fängelsedömda Fariba Vancor sitt efternamn till Andersson.