Livsbalans & Yoga

19/10/2026

Efter mitt förra inlägg har frågan tydligen uppstått om jag tänker skilja mig 🤣🫣😳

Så bara för att bringa lite ordning i leden:
Jag KAN absolut leva utan min man.
Jag VILL bara inte ❤️

Han utmanar mig. Stöttar mig. Älskar mig. Får mig att skratta. Och gör med jämna mellanrum saker som får mig att undra hur två människor kan vara så olika och ändå tycka att det här är en alldeles strålande idé 🤣🤔🥳🥰

Och för er som går på mina yogaklasser:
Japp.
Det är min man som hatar "den förbannade nedåtgående hunden" 🤣
Alla har vi våra gränser. Tydligen går hans vid Adho Mukha Svanasana.

Så nej - den dörren tänker jag inte stänga!
Den där knasiga, härliga människan vill jag absolut fortsätta dela livet med ❤️❤️❤️

Love U my T ❤️

18/10/2026

16/10/2026

Igår gjorde jag något lite smått revolutionerande.
Jag levde som jag lär. 😳👌

Förkylning + reumatism som tyckte att det var ett ypperligt tillfälle för ett skov = kroppen sa nej.
Och hör och häpna...

jag lyssnade! Jag ställde in min klass.
Bet inte ihop. Kämpade inte på. Försökte inte vara duktig.
HEJA MIG! 🥳

Och vet ni vad som hände?
Typ ingenting. Ingen blev arg. Ingen blev sur.
Och solen gick upp idag också 😉

Att leva autentiskt är f-n inte alltid lätt.
Men rackarns vad skönt det är när man (jag) faktiskt gör det.

Idag är kroppen lite mer på min sida, men soffan, kaffekoppen och jag fortsätter vår mycket seriösa rehabilitering. ☕️
Killarna 🐈🐈 har för övrigt absolut ingenting emot att deras mammaslav är hemma.
De håller sig nära, känner in och verkar ha tagit på sig uppdraget att se till att jag sköter mig. 🤎
Hur är du?
Om sjukdom tvingar dig att ställa in, får du dåligt samvete direkt eller är du bättre på att tänka ”det är som det är”?

Allt gott!
//Åsa🤎

14/10/2026

Meeeen... Fatta hur himla glad jag blev över återkopplingen på gårdagens inlägg!

Så jäkla tacksam över alla er som väljer att komma på mina klasser, trots att de positioner vi gör med våra kroppar är ungefär detsamma - varje vecka 😉😇

Jag håller naturliga inte mina klasser för att få beröm och hejarop - men jag är inte mer än människa och ska erkänna att sånahär meddelande får mig att ta ett par extra glädjeskutt!

TACK❤️TACK❤️TACK❤️

Allt gott!
//Åsa 💫

13/10/2026

Jag är inte den yogaläraren som sitter hemma och klurar på nya, kreativa pass varje vecka 😅

Jag tror mer på konsekvens än på variation för variationens skull.

Jag tror på att låta kropp och sinne återkomma till samma positioner. Ge kroppen en chans till igenkänning, trygghet och därmed ökat fokus.
Och när är vi inte längre behöver fundera så mycket på vad foten, handen eller armen ska göra, faktiskt känna, undersöka och vara nyfiken på vad som pågår på insidan.

Det är betydligt mer intressant för mig än hur avancerad positionen är 😉

Och mitt i allt detta seriösa - ett asgarv sitter sällan fel 😂

Djup behöver inte betyda gravallvar och allvarliga miner.
Och yoga behöver definitivt inte vara perfekt på något sätt!

Jag bjuder in till:
Mer närvaro ✔️
Mindre prestation ✔️
Mer nyfikenhet ✔️

Allt gott!
//Åsa💫

09/10/2026

💫Låt inte friskvårdsbidraget brinna inne💫

Kanske kan det få bli något som ger dig lite mer energi, lugn och återhämtning i vardagen istället? En stund att landa, andas och ta hand om dig själv.

Jag finns ansluten till Epassi för dig vars arbetsgivare erbjuder friskvård den vägen. 🩷

Kom som du är. Det räcker gott.

Allt gott!
//Åsa🩷

02/10/2026

30/09/2026

Tidigare var jag en person som alltid var på väg 🏃‍♀️
Nya mål väntade runt hörnet. Nästa prestation. Nästa steg. Jag var bra på att hålla mig i rörelse, men inte lika bra på att stanna upp. Träningen var alltid högintensiv och det skulle vara hög musik!

2006 valde jag att bjuda in yogan i mitt liv. Inte för att bli bättre på att göra, utan för att utmana mig själv att VARA ❤️
Att känna. Lyssna. Landa.

Det har gått många år sedan dess, och många steg har tagits.
Idag övar jag fortfarande.
Jag övar på att stå mer i min sanning. Att inte rusa vidare så fort något känns obekvämt. Att utforska det som pågår på insidan istället för att direkt söka nästa riktning utåt.

Jag tränar på att inte vara den jag tror förväntas av mig, utan den som faktiskt känns sann.
Kanske är det därför jag numera trivs så bra i lugnet.
Inte för att livet har stannat upp. Tvärtom.
Det rör sig fortfarande. Men mer medvetet. Mer inriktat. Mer förankrat.

Det är inte lika snabbt. Inte lika kontrollerat.
Men det känns mer som jag.

För mig är det oftast i stillheten och lugnet som de viktigaste förflyttningarna sker ❤️

Mina frågor till dig:
Vad tror du skulle hända i ditt liv om du slutade springa och istället vågade stanna upp och lyssna?

Törs du prova? 😉

Vad är det värsta som kan hända?

Allt gott!
//Åsa❤️

28/09/2026

Det är lätt att möta måndagen i full fart.
Att kasta sig in i veckan innan vi hunnit landa i oss själva.

Men ibland räcker det att stanna upp ett ögonblick... Lyssna till andetaget...
Känna rytmen som redan finns där. Därifrån blir det ofta lättare att se riktningen, inte den som andra förväntar sig, utan den som känns sann för just dig🤍

Vad behöver du lyssna till idag för att hitta din riktning?

Allt gott!
//Åsa🤍