Sejfer

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta affären

Sejfer Tillsammans sprider vi kunskap och nyheter, tillhandahåller tjänster inom digital säkerhet, vardagsjuridik och AI.

Vi hjälper organisationer att implementera AI för att effektivisera verksamheten - alltid med säkerheten först.

07/09/2026

Hur du kan tvinga söksidor att radera din dom.

En ny dom från EU-domstolen gör det möjligt att radera dina uppgifter från söksajter på nätet.

Läs mer på:
sejfer.se/nyheter

03/09/2026

Storytel Sweden AB skulle ha förhandlat med Unionen innan bolaget genomförde personalneddragningar inom det så kallade projekt Q. Arbetsdomstolen dömer därför bolaget att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd. Unionens talan om skadestånd för brott mot informationsskyldigheten avslås däremot, vilket innebär att utgången i målet är delad.

03/09/2026

Vad händer med din anställning om företaget du jobbar på tvingas till rekonstruktion?

02/09/2026

Arbetsdomstolen ogiltigförklarar Polismyndighetens avskedande av en kommissarie som dömts för fyra fall av dataintrång i myndighetens it-system.

Agerandet var omdömeslöst och klandervärt, men en samlad bedömning av de särskilda omständigheterna innebar att det varken fanns grund för avskedande eller sakliga skäl för uppsägning.

Staten ska betala 50 000 kronor i allmänt skadestånd.

En poliskommissarie dömdes för fyra fall av dataintrång efter att ha gjort 17 otillåtna slagningar i Polismyndighetens i...
24/08/2026

En poliskommissarie dömdes för fyra fall av dataintrång efter att ha gjort 17 otillåtna slagningar i Polismyndighetens it-system i ett ärende där han själv och hans son var målsägande. Polismyndigheten avskedade honom efter den lagakraftvunna brottmålsdomen. Trots detta har Arbetsdomstolen i AD 2026 nr 42 kommit fram till att varken avskedande eller uppsägning var befogat. Avskedandet ogiltigförklarades och staten förpliktades att betala 50 000 kronor i allmänt skadestånd.

En pizzabagare som arbetade i Sverige utan föreskrivet arbetstillstånd hade enligt tingsrätten blivit felaktigt avskedad...
20/08/2026

En pizzabagare som arbetade i Sverige utan föreskrivet arbetstillstånd hade enligt tingsrätten blivit felaktigt avskedad och tillerkändes över 400 000 kronor i ekonomiskt och allmänt skadestånd enligt lagen om anställningsskydd. Arbetsdomstolen gör nu motsatt bedömning. I AD 2026 nr 52 slår domstolen fast att anställningen stod i strid med lag och att arbetsgivaren därför kunde – och borde – skilja arbetstagaren från anställningen utan att följa LAS regler.

Domen tydliggör samspelet mellan utlänningslagen och anställningsskyddslagen och visar samtidigt hur avgörande frågan om arbetstillstånd kan vara i en arbetsrättslig tvist.

En oväntat stor varuleverans, en blockerad lastkaj och ett akut behov av extra personal ledde till en arbetsrättslig tvi...
20/08/2026

En oväntat stor varuleverans, en blockerad lastkaj och ett akut behov av extra personal ledde till en arbetsrättslig tvist mellan Åhléns och Handelsanställdas förbund. I domen AD 2026 nr 48 klargör Arbetsdomstolen gränsen mellan arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11 § respektive 38 § medbestämmandelagen, MBL.

Trots att situationen var akut och att själva inhyrningen ansågs motiverad dömdes Åhléns att betala 50 000 kronor i allmänt skadestånd för att bolaget inte påkallade förhandling på rätt sätt.

17/12/2025

En elektronisk låneförbindelse har undertecknats genom en avancerad elektronisk underskrift. Innehavaren av underskriften har invänt att denna använts obehörigen av någon annan. Det har ansetts att långivaren måste visa att det är den påstådda avancerade elektroniska underskriften som har använts. Om så sker måste innehavaren av underskriften göra antagligt att användandet av underskriften skett obehörigen.

17/12/2025

I ett uppmärksammat mål i Hovrätten över Skåne och Blekinge (mål T 1372-24) prövas en fråga av både juridiskt och praktiskt intresse: om ett försäkringsbolag som redan har godtagit att ett försäkringsfall föreligger ändå kan vägra att betala ut ersättningen med hänvisning till att utbetalningen skulle kunna innebära risk för att bolagets anställda medverkar till näringspenningtvätt.

Bakgrunden är att försäkringstagaren begärt ersättning enligt ett giltigt avtal och att bolaget, efter utredning, erkänt försäkringsfallet som ersättningsgillt. Trots detta har bolaget valt att hålla inne betalningen, med motivering att det finns misstankar om att försäkringsersättningen efter utbetalning skulle kunna användas i ett penningtvättsupplägg och att bolagets anställda därmed riskerar att begå brott genom att genomföra transaktionen.

Tvisten rör därmed balansen mellan försäkringsbolagets avtalsrättsliga förpliktelser och det straffrättsliga regelverket mot penningtvätt. Enligt penningtvättslagen åligger det finansiella företag att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Frågan är dock om dessa skyldigheter kan ges så långtgående verkan att ett bolag, trots konstaterat försäkringsfall, kan vägra att fullgöra sitt avtalsenliga åtagande.

Försäkringstagaren har anfört att bolaget inte kan åberopa straffrättsliga risker som grund för att bryta avtalet, särskilt eftersom ingen konkret misstanke föreligger mot denne som person. Bolaget har å sin sida hävdat att dess rätt och skyldighet att motverka penningtvätt måste väga tyngre än en enskild försäkringstagares intresse av omedelbar utbetalning. Ett alternativ, menar bolaget, är att utbetalningen skjuts upp tills dess att de misstänkta omständigheterna är utredda.

Målet väntas få betydelse för hur försäkringsbolag framöver hanterar situationer där försäkringsersättningar riskerar att kollidera med regleringen kring penningtvätt. Hovrättens prövning kommer att klargöra var gränsen går mellan de civilrättsliga skyldigheterna gentemot försäkringstagaren och det straffrättsliga ansvaret för bolagets företrädare. Den principiella frågan aktualiserar även hur långt ett finansiellt företag kan gå i att skydda sig mot brottsrisker utan att upphäva den grundläggande avtalsrätten.

15/12/2025

Entreprenören och tidigare socialdemokratiska politikern Jan Emanuel döms av Södertörns tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt. Domen kommer efter att han i ett videoklipp, publicerat på sociala medier, filmat en byggnad som omfattades av fotoförbud. Händelsen inträffade i samband med en inspelning där Jan Emanuel diskuterade samhällsfrågor och politik, utan att enligt egen utsago uppmärksamma att byggnaden i bakgrunden var ett skyddsobjekt.

Tingsrätten konstaterar att skyddsobjektet tydligt var markerat med skyltar som informerade om förbudet mot fotografering, och att mannen därmed borde ha förstått att filmningen inte var tillåten. Rätten anser dock att gärningen inte var av särskilt allvarlig karaktär, eftersom spridningen inte syftade till att avslöja skyddsvärd information. Påföljden blir därför ett bötesstraff.

Jan Emanuel menar att han inte haft någon avsikt att bryta mot lagen och att inspelningen enbart var ett misstag. Han ser domen som ett exempel på behovet av tydligare regler kring hur fotoförbud vid skyddsobjekt kommuniceras till allmänheten. Enligt tingsrättens bedömning saknas dock skäl att fria honom, eftersom ansvaret att respektera skyltningen ligger på den som filmar.

Domen kan överklagas till hovrätten.

Adress

Flöjelbergsgatan 18 A, Våning 3
Mölndal
43137

Öppettider

Måndag 09:00 - 13:00
Tisdag 09:00 - 13:00
Onsdag 09:00 - 13:00
Torsdag 09:00 - 13:00
Fredag 09:00 - 13:00

Telefon

031-376 01 50

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Sejfer publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Sejfer:

Genvägar

Dela