CFT Institutet

10/06/2026

Introduktion till Compassionfokuserad terapi, CFT – två dagar online

Är du nyfiken på Compassionfokuserad terapi och vill få en grundläggande förståelse för modellen, teorin och hur arbetssättet kan användas i terapirummet?

Den 9–10 september 2026 ger CFTinstitutet en tvådagars introduktion till CFT online.

Under kursen går vi igenom centrala delar av Compassionfokuserad terapi. Vi berör bland annat de teoretiska grunderna för CFT, psykoedukation, känslor och deras evolutionära funktion, skam och självkritik, hur vi tillsammans med klienter kan skapa förståelse för svårigheter, samt specifika CFT-interventioner.

Teori varvas med kliniska exempel, rollspel, videomaterial, reflektionsmoment och upplevelsebaserade övningar. Målet är att du efter introduktionen ska ha en grundläggande förståelse för vad CFT är och ha fått med dig exempel på hur modellen kan börja användas i terapeutiskt arbete.

Tidigare deltagare har uppskattat det lugna och sansade tempot, att kursen leds av två föreläsare, reflektionsövningarna och guidningarna. Flera har också lyft fram balansen mellan psykoedukation, konceptualisering och terapeutiska interventioner.

Kursen riktar sig till behandlare som är nyfikna på CFT och vill få en introduktion. Ingen tidigare kunskap eller erfarenhet av CFT krävs, men eftersom dagarna har fokus på terapi är det lämpligt att ha erfarenhet av terapeutiskt arbete.

Föreläsare är Linda Wiik eller Jernett Karensen, leg. psykologer och certifierade CFT-terapeuter utbildade vid University of Derby i England.

Datum: 9–10 september 2026
Tid: 09:00–16:00 båda dagarna
Plats: Online
Pris: 3 960 kr exkl. moms
Sista anmälningsdag: 30 augusti 2026

Läs mer och boka här:
https://cftinstitutet.se/forelasning/introcompassion

Varmt välkommen.

09/06/2026

Samma 12-månaders Compassion Focused Group Den kvalitativa artikeln av Lucre et al. fördjupar en fråga: vad upplevde deltagarna själva som hjälpsamt och förändrande?

Ett av artikelns fem huvudteman handlar om compassionflödena. Deltagarna beskrev hur grupprocessen, både implicit och explicit, hjälpte dem att utveckla compassion till andra, från andra och till sig själva. Alla tre flöden framstod som betydelsefulla, men inte alltid enkla att närma sig.

Flera deltagare beskrev initial rädsla, misstänksamhet eller motstånd inför compassion. Det kunde upplevas främmande, svårt eller känslomässigt hotfullt. Detta ligger nära CFT:s förståelse av fears, blocks and resistances to compassion: när omsorg tidigare har varit kopplad till smärta, frånvaro, intrång eller svek kan signaler om omsorg först väcka hot.

Samtidigt visade deltagarnas berättelser hur gruppen kunde skapa nya vägar in i compassion. Ett särskilt intressant undertema var att compassion för andra kunde fungera som en väg till att börja närma sig compassion för sig själv. När deltagare kunde känna omsorg och förståelse inför andra gruppmedlemmars erfarenheter, blev det gradvis möjligt att känna igen samma mänsklighet i den egna historien.

I den här studien framstod compassionflödena som något som utvecklades genom upprepade relationella erfarenheter, där compassion till andra, från andra och till sig själv kunde stödja varandra över tid.

I vår 1-åriga CFT-utbildning arbetar vi med compassion som relationell förmåga – till sig själv, till andra och från andra. Det är en central del av CFT:s kliniska hantverk, särskilt när compassion väcker rädsla, motstånd eller sorg.

Lucre et al. (2026), “Cultivating the Conditions for Safeness”, publicerad i OBM Integrative and Complementary Medicine.

08/06/2026

Starta veckan med några tänkvärda ord.
Ett compassionordspråk.

Dela gärna med dig av dina tankar.
Låt orden få finnas med dig under veckan.

Start nästa måndag.

05/06/2026

Fler frågor från studenterna på Karolinskas psykologprogram:

Finns det någon specifik patientgrupp som CFT verkar funka bäst för?
CFT har testats på en mängd olika diagnostiska tillstånd de senaste 20 åren och det finns inga studier som kommit fram till att CFT är olämpligt eller har sämre resultat än andra metoder. Över lag kommer man fram till att CFT är likvärdigt med andra metoder och när det gäller patienter med skam och självkritik något bättre resultat än t.ex. KBT eller ACT.

Vill du lära dig mer om CFT? CFTinstitutet erbjuder en kortare 2- dagars introduktionskurs i September online för dig som få en överblick av metoden. För dig som vill lära dig mer och på djupet erbjuder vi en 1-årig CFT-utbildning med tre olika utbildningsspår: på distans, på plats och som specialistkurs för psykologer.

Läs mer på www.cftinstitutet.se

03/06/2026

I en av dagens handledningsgrupper stannade vi länge i ett skede som ofta är avgörande, men inte alltid så lätt att känna igen när man står i det. Det där ögonblicket när något börjar förändras, inte bara i vad klienten berättar, utan i hur hon är i rummet. Hon stannar kvar lite längre i sina upplevelser. Formulerar mer själv. Tar små initiativ i riktning mot det som är svårt.

Det kan se ut som att klienten ”tar mer plats”. Men det är sällan något som bara uppstår av sig själv. Det är något som har möjliggjorts över tid. Genom relationen, genom arbetet, genom att något i henne har börjat bli mer bärande.

Och just där uppstår en ny uppgift.

För att det medkännande självet ska kunna utvecklas vidare behöver klienten inte bara förstå eller delta. Hon behöver i allt större utsträckning börja leda sig själv. Börja känna efter, välja riktning, stanna kvar, justera. Inte perfekt, men tillräckligt för att något ska börja bli hennes eget.

Men det här sker inte automatiskt.

Det kräver att vi förändrar hur vi är i relationen.

I början av en behandling behöver vi ofta vara mer tydligt hållande. Vi fungerar som en trygg bas, ibland som en säker hamn. Vi hjälper klienten att närma sig det som är svårt och bär mer av strukturen, tempot och regleringen. Vår närvaro behöver vara tydlig, ibland mer aktiv, för att arbetet överhuvudtaget ska kunna börja.

Men när klienten utvecklar mer kapacitet behöver något skifta.

Om vi fortsätter vara för styrande riskerar vi att stå i vägen för det som håller på att växa fram. Om vi däremot drar oss undan för snabbt kan vi lämna klienten ensam i något som fortfarande behöver stöd.

Så vi behöver börja röra oss annorlunda.

Vi blir mer av medutforskare. Vi stannar kvar nära klientens egna formuleringar, låter dem få ta plats även när de är trevande eller ofullständiga. Vi hjälper henne att rikta sin uppmärksamhet, men utan att ta över riktningen. Vi ställer frågor som öppnar upp, snarare än frågor som leder fram.

Vår guidning finns kvar, men den förändras i form. Den blir mer finstämd. Mindre av att visa vägen, mer av att hjälpa klienten att själv se den.

Samtidigt behöver vi fortsätta vara en trygg bas i bakgrunden. Inte som den som driver processen, utan som den som gör det möjligt att våga ta mer ansvar för den. Och ibland behöver vi kliva fram igen, mer aktivt, när det blir för svårt eller när riktningen tappas.

Det här är inget linjärt skifte. Vi rör oss fram och tillbaka, ibland flera gånger i samma session.

Och det kräver något av oss.

Inte i första hand fler tekniker, utan en förmåga att känna igen när det är dags att släppa lite av kontrollen. När vi styr mer än vad situationen kräver. När vi håller fast vid en roll för att den känns trygg, snarare än för att den är hjälpsam.

Att kunna stå kvar tillräckligt nära, utan att ta över.
Att kunna backa, utan att försvinna.

När klienten inte bara får stöd i att möta det svåra, utan börjar erfara att hon själv kan leda sig genom det. Det bygger den medkännande sidan genom konkreta upplevelser.

Känner du igen det här skiftet i dina egna behandlingar?

02/06/2026

Hartshorn och O’Brien beskriver i den här artikeln något de kallar interoceptive opacity. På svenska skulle vi kunna kalla det interoceptiv opacitet eller interoceptiv ogenomskinlighet: att många av kroppens processer påverkar vårt medvetna liv utan att vi direkt kan se, förstå eller namnge varifrån signalerna kommer.

Vi vet inte medvetet våra inflammatoriska markörer, kortisolnivåer, vagala ton, tarmpermeabilitet eller subtila skiften i autonom aktivering. Ändå kan sådana processer påverka hur vi känner oss. Det vi får tillgång till är ofta effekterna: oro, trötthet, spänning, diffus olust, vaksamhet eller en känsla av att något är fel.

Författarna beskriver detta som att den medvetna berättaren tar emot signaler från kroppen, men ofta saknar direkt tillgång till signalernas källa. Då försöker medvetandet skapa mening. Det söker i omgivningen, i relationer, i framtiden eller i den egna självbilden efter en förklaring till varför systemet känns hotat. Det betyder att oro och katastroftankar ibland kan förstås som försök att tolka kroppsliga signaler som redan har uppstått.

Ur ett CFT-perspektiv är detta särskilt relevant. CFT utgår från att hot, driv och trygghet inte bara är tankar eller känslor, utan bredare mönster som organiserar kropp, uppmärksamhet, motiv och relationer. När hotsystemet är aktiverat kan världen kännas farligare, även innan vi förstår varför. När trygghetssystemet blir mer tillgängligt kan kroppen börja skicka andra signaler, och berättelsen om oss själva kan långsamt förändras.

Det här gör affektreglering till något mer än att “hantera känslor”. Det handlar också om att lära sig lyssna till kroppens signaler utan att omedelbart behöva göra dem till sanningar om världen eller om oss själva.

Vi känner ofta effekten av kroppens processer, men inte själva processen bakom.

Vill du fördjupa dig i hur CFT kan förstå och arbeta med affektreglering, ända ner till de kroppsliga signalerna, så utforskar vi detta mer praktiskt i vår workshop om affektreglering i Mölle i oktober.

https://cftinstitutet.se/utbildningicft/kansloreglering

Hartshorn & O’Brien (2026), Why consciousness science needs to look beyond the brain – and what practitioners can do right now, publicerad i The Psychologist.

01/06/2026

När skam blir förödmjukelse

Den 23/11 föreläser Dr. Sunil Lad hos CFTinstitutet om förnedring, förödmjukelse och arbete med Compassion.

Sunil Lad har mångårig erfarenhet av arbete inom slutenvård, komplext trauma, våldsproblematik och skam. Det gör honom särskilt intressant i just det här ämnet, eftersom förödmjukelse ofta visar sig i de kliniska sammanhang där lidandet är som mest laddat: där skam, makt, försvar, trauma och relationell sårbarhet möts.

I Compassion Focused Therapy: Clinical Practice and Applications beskriver Paul Gilbert skam och förödmjukelse som centrala terapeutiska utmaningar. Skam handlar om att uppleva sig nedvärderad som social varelse. Förödmjukelse kan förstås som en annan typ av respons inom samma sociala rangsystem: inte bara att känna sig mindre värd, utan att uppleva sig nedtryckt, kränkt eller fråntagen värdighet. Där skam ofta kan leda till tillbakadragande, självanklagelse och underkastelse, kan förödmjukelse väcka ilska, motattack och försök att återta makt.

Det här är kliniskt avgörande. För ibland ser vi inte skammen först. Vi ser försvar. Avstånd. Irritation. Dominans. Aggressivitet. Men under det kan det finnas erfarenheter av att ha blivit liten, hotad, föraktad eller utsatt.

I föreläsningen kommer Sunil Lad att fördjupa hur förnedring och förödmjukelse påverkar behandling när vi arbetar med Compassion. Det blir en möjlighet att förstå mer av det som ofta pågår under ytan i svåra kliniska processer.

För dig som möter skam, trauma, affektstormar, våld eller starka försvar i behandling kan detta vara en viktig föreläsning.

Läs mer och anmäl dig via CFTinstitutet:
https://cftinstitutet.se/forelasning/webbforelasningar

31/05/2026

31/05/2026

I oktober 2026 återvänder vi till Mölle för tredje omgången av vår utbildning i känsloreglering med Compassionfokuserad terapi. Platserna har redan börjat fyllas på.

Utgångspunkten är enkel, men kliniskt avgörande: känslor behöver kunna mötas. Inte tryckas undan. Inte få explodera fritt. Inte lämnas ensamma att styra hela systemet. De behöver förstås, regleras och integreras på ett sätt som hjälper människan att leva mer i kontakt med sig själv, andra och det som är viktigt.

I Chris Irons kapitel om CFT vid känsloregleringssvårigheter i Compassion Focused Therapy: Clinical Practice and Applications (Gilbert & Simos, 2022) beskrivs emotion regulation som förmågan att lägga märke till, följa, förstå och påverka känslor i relation till våra mål och motiv. Irons lyfter också att strategier som emotionellt undvikande, suppression och rumination ofta är kopplade till ökat psykiskt lidande, medan mer hjälpsamma former av känsloreglering innefattar att kunna namnge, tolerera, förstå, acceptera och validera känslor. I kapitlet beskrivs också hur multiple selves kan hjälpa klienten att särskilja olika känslor, förstå deras funktion och sedan arbeta med dem via compassion-självet.

Det är så vi arbetar under de här dagarna. Vi växlar mellan teori, kliniska exempel, egen övning och praktisk färdighetsträning. Tidigare deltagare har särskilt lyft balansen mellan teori och övning, möjligheten att få prova i trygg form, den lilla gruppen och att övningarna varit direkt användbara i klientarbete. Flera nämner också miljön i Mölle som en viktig del av inramningen.

Mölle är inte bara en vacker plats för utbildningen. Den ger också ett sammanhang där det blir lättare att stanna upp, reflektera och arbeta nära det vi faktiskt försöker lära ut: att känslor kan få finnas, undersökas och ledas av något mer organiserat än hot, prestation eller undvikande.

För dig som arbetar terapeutiskt och vill fördjupa din förmåga att möta känslor med mer värme, mod och klinisk precision.

Blir du nyfiken på att komma till Mölle i höst?

Anmälan och mer information:
https://cftinstitutet.se/utbildningicft/kansloreglering

29/05/2026

Två heldagar om skam och självkritik i behandling med CFT

Skam och självkritik är två centrala processer i mycket psykiskt lidande. De kan vara tydliga och uttalade, men ofta visar de sig mer indirekt: som undvikande, anpassning, kontroll, prestationskrav, relationsrädsla, svårigheter att vila, svårigheter att ta emot hjälp eller en inre upplevelse av att inte riktigt duga.

I behandling behöver vi kunna känna igen dessa processer, förstå deras funktion och arbeta med dem på ett sätt som inte ökar skam eller press. I Compassionfokuserad terapi, CFT, blir det därför viktigt att närma sig både skam och självkritik med nyfikenhet, varsamhet och tydlig behandlingsriktning.

Den 23–24 september 2026 ger CFTinstitutet två heldagsworkshops online med Psykolog Jernett Karensen.

23 september: Skam i behandling med CFT

Den första dagen fokuserar på skam som klinisk process. Vi går igenom skammens funktion, olika former av skam och hur skam kan upptäckas och förstås i terapirummet. Fokus ligger också på hur vi som behandlare kan hjälpa klienter att närma sig det som ofta varit dolt, ensamt eller svårt att tala om.

24 september: Självkritik i behandling med CFT

Den andra dagen fokuserar på självkritik. Vi undersöker vad självkritik är, vilken funktion den kan fylla, hur den hänger samman med skam och hotreglering, och hur vi kan hjälpa klienter att utveckla nya sätt att relatera till sig själva.

Båda dagarna innehåller teori, forskning, kliniska exempel, reflektion och praktiska moment. Tidigare deltagare har beskrivit workshopparna som varma, gedigna, lärorika och direkt användbara i kliniskt arbete. Många har särskilt uppskattat att innehållet gör skam och självkritik mer begripliga, mer pratbara och lättare att arbeta med i terapirummet.

Du kan gå en av dagarna eller boka båda till paketpris. Förkunskaper i CFT krävs inte.

Datum: 23–24 september 2026
Tid: 09:00–16:00 båda dagarna
Plats: Online via Zoom
Pris: 2 200 kr exkl. moms per dag
Paketpris Skam och självkritik: 3 960 kr exkl. moms
Sista anmälningsdag: 11 september 2026

Läs mer och boka här:
https://cftinstitutet.se/forelasning/workshopskam
https://cftinstitutet.se/forelasning/workshopsjalvkritik

Varmt välkommen.