Glappet analysbyrå

05/05/2022

Idag befinner jag mig här. ❤️‍🔥

Det står så klart, att de system som finns för att säkra barn och ungas rättigheter är skapade av vuxna, med vuxna ideal och vuxnas syn på barn. Inte ett barn eller ung människa så långt ögat kan nå.

Så tro inte att systemet är trasigt. Det fungerar precis som det är tänkt. Problemet för systemet är inte att systemet är destruktivt. Utan att barnen protesterar. Visar hur det drabbar dem. Och det skapar skav. För så klart vill ingen att barnen ska må dåligt.

Men vuxna fortsätter på samma bana, och är tydliga med att det är barnen och deras protester som utgör problemet, och som ska fixas. Bit för bit, barn för barn ska de lagas så att de kan inordna sig i systemet igen.

Så frågan är inte om systemet är trasigt. Frågan är om vuxna är modiga nog att släppa in barn och unga att skapa det system som vi behöver för att må bra och få utbildning, vård och en framtid? Jag är så förbannat redo!

Jag har sån enorm tillit till barn och unga. De besitter en sån fantastisk kompetens och öppenhet inför livets möjligheter. När de ges chansen, så visar de gång på gång att de är exakt det som vuxenvärlden saknar - en smältdegel av olikheter, kärlek och omsorg om sig själva, varandra och världen. ❤️

Jag vill bidra till att barnen och de unga får all makt som de behöver för att fixa den här världen till en bättre plats. Vad vill du? ❤️

03/05/2022

Idag är det dags. Sista dagen att skriva på TeamTilia upprop för att få till psykisk hälsa på schemat i skolan. Vi behöver några till för att nå målet med antalet underskrifter som gör att regeringen måste lyssna. Så hjälp oss! 💕

Alla människor har en psykisk hälsa, just därför bör vi alla få ökad kunskap om den, för en ökad förståelse för sig själv, men också verktyg för att ta hand om den samt kunskap om var och när en kan söka stöd.

Att ge barn och unga den förståelsen skulle hjälpa många att själva förstå vad de är med om, vad som känns och hur de kan be om hjälp när de behöver.

Tack! ❤️ Dela gärna!

TILLSAMMANS FÖR UNGAS PSYKISKA HÄLSA

08/04/2022

Idag har jag varit här. Jag är 44 år. Jag har drivit runt. Jag har flackat. Jag har letat, sökt med lykta och lampa efter en plats för mig.

Idag har jag varit här. Ett rum fullt med unga människor från Sveriges alla hörn. Några väl valda vuxna som en minoritet i rummet. Vuxna med uppgift att stötta, lyssna och ta vidare. Addera och komplettera där unga vill och behöver.

Idag har jag hittat rätt. Jag är 44 år och hör till de vuxna i rummet. Men alla mina åldrar är plötsligt med mig. Den unga aktivisten i mig både vrålar av eld och tystnar av allvaret. Jag är här nu.

Youth 2030 Movement är en demokratirörelse som river hinder mellan unga och makten. Jag är inte längre ung. Jag tillhör makten. Och jag är precis som alla andra vuxna, en del av muren och maktordningen. I det här rummet finns allt det jag vill använda min makt till. I det här rummet finns människor som jag vill ge min röst. Som jag vill ska representera mig.

Jag kan inte sammanfatta den här upplevelsen och erfarenheten jag nu är berikad med. Men det gjordes åt mig.

”Visst, vi ska prata med politiker och vi ska rösta. Men vi ska också bli politiker och vi ska bli röstade på!” 🔥

Tack Youth 2030 Movement för att ni gör det som läker lång längtans sår i mitt och mångas hjärtan. Tack för att ni skapar möjligheter för unga att visa världen vad demokrati är och kan vara. Och för vuxna aktivister att äntligen dela en plats. ❤️

23/11/2021

En lika magiskt vacker som sorglig text om att ha ett myllrande inre liv men samtidigt leva i en förlamande tystnad. ❤️ Läs, bara läs!

12 okt 2021 Rösta på bidrag Jag sitter i väntrummet. Det sitter en ung man snett mittemot mig. Varför är han här. Han är nedstämd. Han har slutat gå till skolan. Han brukade spela mycket datorspel men nu sover han mest. Hans vänner brukar hänga, kolla på fotboll, men varje gång de fr.....

18/11/2021

GLAPPET analysbyrå vill tillsammans med andra utveckla och stärka demokratin. GLAPPET vill hjälpa demokratin och dess aktörer att förstå och definiera de problem som vi upplever, innan vi kastar oss på olika lösningar.

Inte sällan är demokratins utmaningar formulerade av andra än de berör. Inte sällan utgår definitionen av problemet från hur andra behöver ändra på sig för att olika lösningar ska fungera. Inte sällan är de problem som det pratas mest om egentligen dåliga lösningar som visar sig inte fungera, och ska därmed inte alls ska lösas utan i stället läggas ner.

Att definiera problem är en fråga om makt och i en demokrati tillhör den folket. Därför behöver problem formuleras med respekt för alla människors lika rätt och värde, och inte utifrån beslutfattares förställningar om andra.

Det vill GLAPPET göra mer av! Vill du? 🔥

12/11/2021

Brister och ofullkomligheter uppstår bara i jämförelsen, när man har något annat som måttstock. En autistisk person, eller all form av annorlundaskap, blir bara avvikande när det försöker passa in. Bortom alla sammanhang är hon i sig fullkomlig.”

Citatet är hämtat från Clara Törnvalls bok ”Autisterna – om kvinnor på spektrat.”

Låt oss vrida på perspektiven för en stund. Låt oss stirra normaliteten i ansiktet, utifrån autistens perspektiv. Vad är det som då träder fram? 💕

Veckans krönika i Mariefreds-Posten, på sid 5 som vanligt.

10/11/2021

En företagare värd att satsa på? - del 4

Vad är det systemet går miste om när de inte stödjer kvinnors företag? Den här frågan blev tidigt aktuell i vår studie. I varje samtal som vi hade med företagande kvinnor så gav de oss sitt ”varför”. Alltså varför de driver företag och vad de vill med just den verksamhet som de startat, driver och utvecklar.

Det som slog oss med kraft var att deras varför handlar om större värden. Att bidra till något gott. För andra och samhället. De sa det inte direkt så, utan det kom i olika färger och former. Bilden stämmer också med undersökningar som Tillväxtverket gjort, om kvinnors och mäns drivkrafter till företagande.

Glappets analys visar att många kvinnor genom sina företag, medvetet eller omedvetet, levererar till de övergripande nationella målen för hållbar utveckling - de värden som vi som land och värld bestämt att vi behöver och vill ha. Men långt ifrån alla kallar det de gör för hållbarhet. Nästan ingen vi mått kopplar på egen hand sin verksamhet till Agenda 2030. Och de har inte heller mött en tydlig efterfrågan från det offentliga stödsystemet, på just det.

Så hur kommer det sig att det offentliga inte använder sina demokratiska finansiella medel för att stödja de mål som vi är överens om är viktiga för vår överlevnad, i större utsträckning? Hur kommer det sig att tillväxt med ökad omsättning och uppskalade volymer är det som fortfarande premieras i stöden, när det är helt andra värden som behövs idag? Och hur kommer det sig att ingen kravställer att offentliga medel ska tilldelas enligt de målformuleringarna där ”hållbar” står före ”tillväxt” och därmed öppnar upp för sociala och miljömässiga värden, där ekonomiska värden ska användas för att stimulera just det?

Två idag parallella spår behöver mötas - företagsstöden och hållbarhetsarbetet. Offentliga stöd till företag måste användas för att stödja de företag som verkar för hållbara mål - på riktigt. Och inte parallellt i särskilda satsningar, utan integrerat och alltid. Att använda pengar som styrmedel är ju inget nytt direkt, men här saknas det tillräcklig styrning mot rätt värden, helt klart.

Systemet måste öppna upp de privilegier som idag är normen förunnade och som utvecklar åt fel håll. Att ta bort de krav som varken stimulerar rätt värden eller är rättvisa, kommer gynna alla de företag som skapar hållbara värden. Och som därmed bidra till måluppfyllelsen i Agenda 2030 och planetens överlevnad. Vad är egentligen alternativet? 🔥

06/11/2021

Veckans krönika i Mariefreds-Posten handlar om nyanser av digitalt utanförskap och relaterar till Internetstiftelsens rapportsläpp Svenskarna och internet 2021.

Jag menar att vi behöver ett uppvaknande om vem som egentligen står utanför vad, och i relation till vem. Och hur vi vuxna pratar om barnens digitala liv. 👀

Krönikan hittar ni på sidan 5, som vanligt.

04/11/2021

En företagare värd att satsa på? - del 3

Där det finns normer finns också komplexitet. Ofta i form av intersektionalitet, det vill säga det faktum att olika normer och relationer av överordning och underordning samspelar. Det betyder att den som bryter fler normer ofta upplever ett mångfasetterat utanförskap som inte går att förstå enbart i dess delar.

Intersektionalitet finns också med i Glappets analys av företagares förutsättningar till stöd. Uppgiften var att särskilt beakta utlandsfödda kvinnor och kvinnor i olika åldrar.

Det visar sig att det är utmanande. Utlandsfödda kvinnor är en liten grupp bland företagare, ca 5%. När vi eftersöker statistik och resultat för just den gruppen så blir det tomt. Gruppen försvinner nämligen i den mesta av statistik eftersom den blir för liten att särredovisa. Istället görs antaganden om att utlandsfödda kvinnor drabbas av både det som kvinnor drabbas av, OCH det som utlandsfödda drabbas av. Men, vi vet att det går inte att förstå intersektionalitet genom dess delar. Inte ens om vi lägger dem bredvid eller ovanpå varandra. Nej, om vi vill förstå utlandsfödda kvinnors förutsättningar som företagare så måste vi utforska just det och vi behöver mer kunskap som beaktar kvinnornas perspektiv, så som de själva vill beskriva det.

När det gäller unga kvinnliga företagare så visar vår undersökning att det inte verkar som att könsnormerna för företagande suddas ut med nästa generation. Istället talar det mesta för att unga kvinnor och män präglas strakt av det som förväntas av dem som kvinnor respektive män. Unga kvinnor beskriver hur de behöver prestera mycket mer än de unga männen för att få i närheten av samma uppmärksamhet.

Utlandsfödda unga kvinnor - hur upplever de normer och möjligheter till företagande? Det svarar inte vår studie på. Men den studien behövs också. Och det finns ännu fler mönster som vi behöver förändra.

Sammantaget så betyder det här att vi inte kan fortsätta att ha särskilda insatser eller särskilda forum för kvinnor respektive utlandsfödda och unga och samtidigt förvänta oss att vi genom det skapar den radikala förändring som behövs för att skapa jämlikt företagande i Sverige.

I stället måste nästa steg vara att syna det normativa företagandet, det som gynnar en grupp som vi aldrig pratar om i de här sammanhangen - svenskfödda medelålders vita män. Vi behöver insatser för att motverka de osynliga, orättvisa och orimliga fördelar som det innebär att inkluderas i normen. Vi behöver sluta fokusera på alla som inte passar in, som utesluts och exkluderas för att de inte motsvarar den förväntan som normen skapat.

Vi menar att vägen framåt måste vara att öppna upp slutna privilegier för fler att ta del av och inte som nu - att söka lösningar för hur olika grupper kan få särskilt stöd och därmed låta normen fortsätta nyttja sina privilegier ostört. Håller du med? Hör av dig till oss 🔥 [email protected]

02/11/2021

En företagare värd att satsa på? - del 1

"Vi kan konstatera att företag ledda av kvinnor är underrepresenterade bland sökanden av företagsstöd. Det vill vi undersöka och lära oss mer om." Så låter en del av uppdraget som Region Västmanland gav Glappet analysbyrå tidigare i år, och som nu är slutfört.

För att företagare ska öka chansen att få del av de offentliga medel och stöd som finns för bland annat utveckling, innovation och digitalisering så behöver företagaren anta en viss form - normens form. Företagaren behöver vilja växa, bli mer och större, satsa rejält och ta ekonomisk risk. Företagaren måste också ha gjort det tidigare, så att omsättningen i företaget är tillräckligt stor för att inge förtroende. Det är tydligt att normen för företagare styr vem som är värd att satsa på - mer, större och fler är det som gäller!

Samtidigt vet vi att gruppen företagare som kvalificerar sig för normen är få, mycket få. 75% av företagen i Sverige har inga anställda men ändå är stödet kopplat till att vilja bli "fler" som i att vilja anställa.

Vi vet också att omsättningen i en-personsföretag är begränsad av just det faktum att det är EN person som jobbar i företaget. Att kunna ha omsättning på de nivåer som offentliga finansiärer kräver är, om inte omöjligt, så mycket svårt. Mer och större passar inte helt enkelt för de flesta.

Så hur går det här ihop? Det gör det genom att offentliga medel fortfarande ges till företagare som har eller antar normens form. Omedvetet förstås. De som står utanför normen, med sina ambitioner, drivkrafter och längtan efter något annat än det som ryms i ”större, mer och fler” - de får söka sig någon annanstans. Eller som vi uppfattar det - de löser det ändå, på egen hand. Och då utan att ges någon vidare uppmärksamhet av offentliga finansiärer.

Vi behöver ändra på det. Och det är inte företagaren som inte passar in i normen som behöver ändra på sig eller bli något som hen inte är. Det är systemet som vilar på gammal grund och som inte hänger med. Inte heller bidrar till systemet tillräckligt till sin egen måluppfyllelse med mål om hållbarhet och jämställdhet, med sättet att fördela medel på.

Det här behöver vi prata mer om! Uppdraget genomfördes av Marie Stenman och Anna Roos i nära samarbete. I studien finns många fler insikter om hur offentligt stöd till små och medelstora företag behöver utvecklas för att vara en del av vår tid, och det vill vi prata mer om. Vad säger ni? 🔥

02/11/2021

En företagare värd att satsa på? - del 2

Det finns så klart ett könsmönster även i frågan om normativt företagande. Det är han som är normen, och hon som är utanför. Inte alla, men som mönster. Det var detta mönster som Glappet analysbyrå hade att utforska i Region Västmanland.

Det finns både forskning och kartläggningar som visar att företagsstöden i landets regioner tilldelas på grunder som passar honom mycket bra men inte henne inte alls. Om hon inte inträder rollen som honom förstås, med hans sätt att driva och utveckla företag på. Anpassar sig efter mer - större - fler!

En del av kriterierna för stöden skapar en direkt uteslutning av kvinnor. Enkel statistisk från ett par regioner visar att av de företag som är kvalificerade att söka stöd, där omsättningskravet satts till 1 miljon (vilket är vanligt) så är ca 15% företag som drivs av kvinnor, 85% företag som drivs av män.

Därför kan inte frågan vara - varför söker kvinnor inte stöden? Frågan behöver istället vara - hur kommer det sig att offentliga aktörer skapar krav för företagsstöden som direkt exkluderar kvinnors företagande?

Glappets analys resulterar i att vi behöver sluta rikta ljuset på kvinnors företagande och förundras över varför hon inte gör det som förväntas. Istället ska vi börja lysa på det system som skapar ojämlika förutsättningar för kvinnor och män att ta del av offentligt finansierat stöd. Många gånger utan att systemet verkar förstå att det är så det går till.

Att systemet verkar omedvetet om sin egen del i problemet går inte att skylla på okunskap. Kunskapen om ojämlika villkor i företagsstöden har funnits länge, det visar också Glappets analys. Däremot handlar det om förmågan att ställa sig rätt frågor och lösa rätt problem. Det är svårt. Och det visar sig att det är bra att ta hjälp.

Hör av dig om du vill veta mer!🔥 Anna Roos och Marie Stenman

31/10/2021

”Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. Eftersom krönikan är en subjektiv text väcker den känslor hos läsarna, både positiva och negativa.” Så beskriver Skolverket en krönika för den som undrar.

Jag älskar krönikan som form, som forum och som frihet. Nu finns alla mina krönikor från Mariefredsposten på Glappet.nu för den som är nyfiken. http://www.glappet.nu/debattinlagg/