24/10/2025
Tack Miljö & utveckling!
Beskow von Posts affärsidé är enkel: De tar redan producerade kläder och återanvänder tyget i det som redan finns. De har sedan tidigare fått uppdraget att skapa arbetskläder för personalen på Nationalmuseum i Stockholm av resttyger från vårdkläder, och har inlett ett samarbete med Stockholms stad.
Som exempel berättar hon att ett modeföretag kan få en felproduktion med 20 000 klänningar som till exempel fått fel passform. Med Beskow von Posts process kan de använda modeföretagets egna mönsterfiler och skära ut de bitar av tyget som går att återanvända digitalt för att sedan kunna leverera direkt till företagets fabrik.
Eftersom kunder använder sina egna fabriker och produktionsenheter kan de producera precis som vanligt. Det blir därför ingen skillnad i pris.
Tygbitarna från klänningarna kan bli till exempelvis en blus, kjol eller en ficka.
– Oavsett får man ett mer klimatsmart plagg, säger Susanne Beskow.
Hon liknar processen med en pepparkaksdeg. Man stansar ut mönsterbitarna man kan ta tillvara för att bygga ett nytt plagg. Det som är kvar går direkt till ett återvinningsföretag som tar hand om tygresterna.
Susanne Beskow och Caroline von Post menar att de vill se detta som en ny standard för kläder.
– Textil- och modeföretagen behöver fundera över var vi får våra råvaror om fem tio år, särskilt om man jobbar med naturfibrer. Det handlar jättemycket om att de som har textil som sin råvara behöver börja se det som en resurs som de egentligen vill ha tillbaka. De behöver förvalta den på ett annat sätt.
Fram tills ganska nyligen har de jobbat manuellt, men nu har de utvecklat en processpatent som gör att arbetet kan automatiseras. Jämfört med att arbeta manuellt är den nya processen nio gånger så snabb.
– Då blir det plötsligt lönsamt att ta vara på det här tyget, säger Caroline von Post.
Många företag tycker att det är svårt att kombinera lönsamhet och miljöperspektiv. Vad har varit avgörande för er för att lyckas med den kombinationen?
– Vi har märkt att när vi gjort det manuellt har priset varit väldigt avgörande. Den manuella processen är väldigt kostsam och svårt att få lönsam. Men vi har knäckt koden för att kunna göra detta i industriell skala. Då blir priset inte ett problem. I stället är det faktiskt en lönsam affär att återanvända textilen.
Caroline von Post berättar också att varje plagg de utformat från gamla kläder redan är öronmärkt för vad de ska bli i nästa liv, i nästa produktion. När till exempel ett par arbetsbyxor blir utfasade från en kund kommer de skära upp plaggen och använda tyget till fickorna på kommande produktion.
– Den processen blir 11 procent billigare faktiskt för just den kunden eftersom det är så hög kvalitet på tyget från början för att det ska hålla länge.
Vad har ni för tips till andra företag som också vill förena miljöperspektivet med lönsamhet?
– I detta fall är textilindustrin ganska omogen jämfört med andra industrier. Om man till exempel tar fram ett kylskåp är de ju designade för att kunna tas isär och att man återanvänder till exempel metallen. Det finns ingen sådan struktur kring textil, säger Susanne Beskow och fortsätter:
– Vi säger till våra kunder att ”the end is the beginning”. Innan man börjar ta fram en kollektion eller ett sortiment måste man börja med att ha den här visionen. Det måste också upp på ledningsnivå hur man ska kunna återanvända och använda resursen så att den blir en tillgång – inte en belastning eller något som bara åker ut i marginalen när det är förbrukat, avslutar hon.
