Arkeologikonsult

18/06/2026

Arkeologi handlar inte bara om forntiden – ibland berättar även de moderna fynden spännande historier om människors vardag.

Vid den pågående undersökningen i Bro utanför Stockholm har vi hittat en mängd föremål från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet. Bland porslinsskärvorna finns delar av serviser från Bo Fajansfabrik, Gefle Porslinsfabrik, Gustavsberg, Rörstrand och Linköpings Porslinsfabrik. Kanske känner du igen serviser som Blått band, Tussilago, Paris, Reviera eller Fågel?

Fynden berättar också om dåtidens konsumtion och vardagsliv. Här finns bland annat flaskor för Watzins kreatin hårvatten från Henrik Gahns Aktiebolag i Uppsala, ett senapsglas formgivet av Edvin Ollers 1937 och en emaljerad skopa från Kockums. En gul plastfisk från 1960–70-talet väcker kanske minnen hos många, liksom konservburkar från Sveriges Förenade Konservfabriker i form av kaviarburkar med den klassiska fyr-logotypen som försvann 1967.

Även dessa relativt unga föremål är en del av platsens historia. Tillsammans ger de en inblick i människors vardag, vanor och konsumtion under de senaste 150 åren.

17/06/2026

Under våra undersökningar vid Ekeby och Österby i Hölö kommer vi gräva ut flera olika typer av förhistoriska gravar. Vissa är enorma, som de två rösena som ligger högst upp på krönet i Ekeby, medan andra är betydligt mindre.

Under förundersökningen förra året undersökte vi en av dessa små gravläggningar, en så kallad flatmarksgrav. Den bestod endast av en urna nedgrävd i marken bredvid ett av rösena men var inte markerad på något sätt ovan mark. I urnan fanns däremot 1 kilo kremerade ben och om gravskicket för oss idag framstår som enkelt i jämförelse med de stora rösena så berättar de brända benen desto mer.

Bland det fragmentariska benmaterialet kunde vår osteolog urskilja ben från två människor (en vuxen och en yngre) som på gravbålet fått med sig en björnfäll, en handtagskam med fodral samt ett svin, en får eller get och en fågel av obestämbar art. Kammen var av en typ som var vanlig under yngre folkvandringstid, cirka 450–550 e.Kr. Att begravningen inkluderade en björnfäll pekar i samma riktning, då det var en begravningssed som var särskilt stark under folkvandringstid.

Det finns alltså mycket kunskap att hämta även i de mer anspråkslösa begravningarna. När vi är färdiga med undersökningarna och analyserar resultaten kommer vi på gravfältet förhoppningsvis kunna urskilja människor som hade olika social status, härkomst och roller i samhället.

12/06/2026

Skålgropar i Bro

Sedan april genomför vi en arkeologisk undersökning i närheten av Bro station. Tillsammans med Botark har vi nu kunnat bekräfta två tidigare registrerade skålgropar på en häll strax utanför undersökningsområdet. I arbetet ingår även att inventera och dokumentera möjliga nyupptäckta hällristningar i undersökningsområdet.

Skålgropar är en av de vanligaste formerna av hällristningar i Mälardalen. De består ofta av små runda fördjupningar som knackats in i berget och kan förekomma både enskilt och i större grupper. Många skålgropar har koppling till bronsåldern och äldre järnåldern men vissa kan vara både äldre och yngre. Trots att de är vanliga vet man fortfarande inte säkert vilken funktion de haft.

I Upplands-Bro kommun finns flera kända platser med hällristningar, framför allt skålgropar. Även i närheten av vårt undersökningsområde finns flera registrerade lokaler där skålgropar förekommer, både som enstaka ristningar och i grupper på hällar och bergsryggar.

När många av dessa ristningar skapades såg landskapet annorlunda ut än idag. Området där vi nu arbetar, mellan Sätrabäcken i norr och Önstabäcken (Övre Brobäcken) i söder, låg under bronsåldern och järnåldern nära dåtidens strandlinje.

29/05/2026

Vid vår undersökning av Åbro bytomt i Vagnhärad undersöker vi just nu en smedja. Byggnaden finns på en karta från 1828 så den är minst 200 år gammal. Då vi banade av husgrunden och rensade fram den hittade vi över 80 kilo järn. En hel del av järnet är från 1900-talet, delar av olika jordbruksredskap, muttrar och skruvar. Det verkar som om man använt smedjan som skrotupplag långt fram i tiden. Förutom alla järnföremål finns också stora mängder slagg både inne i och utanför smedjan.

Nu undersöker vi golvet inne i smedjan i mindre rutor för att vi ska kunna förstå hur den varit inredd. I ena hörnet finns fundamentet till ässjan; härden där järnet värms för att kunna formas. Direkt invid fundamentet finns rester av den så kallade städstabben, alltså den trädstubbe där städet stått. För att få en hög temperatur i ässjan måste man blåsa in syre med en bälg. Vi har hittat spår av bälgen i vår smedja i form av två stolphål och en relativt ren golvyta. Där bälgen stod blev golvet inte lika smutsigt som i resten av smedjan. I övrigt är golvet mycket svart och sotigt och kring platsen för städet finns massor av glödskal, pyttesmå järnflagor som fallit från järnet då man format det med hammaren.

Vi hoppas hitta tydliga bevis för när smedjan byggdes och att kommande analyser kan hjälpa oss att förstå mer om arbetet i smedjan i Åbro.

19/05/2026

Vad döljer sig under marken i Bro?

Sedan några veckor tillbaka befinner vi oss i Bro, i Stockholms läns nordvästra utkant, där vi undersöker ett boplatsläge (L2013:7966) för den som vill söka vidare i Fornsök). Anledningen till att vi är här är att det planeras en ny skola på platsen. Eftersom byggnationen kommer att påverka en fornlämning behöver området först undersökas av arkeologer.

Den undersökning som genomförs nu är den sista delen i den uppdragsarkeologiska processen. Innan dess har området både utretts och förundersökts – först för att avgöra om det finns fornlämningar inom området, och därefter för att avgränsa och bedöma lämningarnas omfattning och komplexitet.

Det vi gör just nu i Bro är alltså det sista steget i processen, där hela fornlämningen undersöks och dokumenteras innan området kan tas i anspråk för byggnation.

Utifrån resultaten från den tidigare förundersökningen väntar vi oss lämningar från yngre järnålder och vikingatid, framför allt i form av hus, boplatslager och härdar – spår som kan berätta om hur människor en gång har bott och verkat på platsen.

Vi kommer löpande att dela information om projektet här. Framöver kommer det också att hållas visningar av området som är öppna för allmänheten.

Håll utkik efter fler uppdateringar från undersökningen i Bro!

17/05/2026

Som vi berättade i förra inlägget om våra undersökningar i Hölö så var arkeologer här och undersökte fornlämningar redan för 45 år sedan, inför bygget av E4:an. Tidigare i veckan fick vi besök av Stockholms länsmuseum och Bengt Elfstrand, en av arkeologerna som var med då. Museet intervjuade Bengt om undersökningarna i början av 1980-talet och hur det var att återvända hit. Samtalet kommer bli del av en digital utställning om arkeologin längs Ostlänken som museet arbetar med kommande år.

Ostlänksarkeologin handlar inte bara om att dokumentera och undersöka fornlämningar inför bygget av den nya järnvägen. Arbetet resulterar också i ny forskning om vårt förflutna.

12/05/2026

Läs om de spännande resultaten från vår undersökning av ett gravfält i Tumbo utanför Eskilstuna.
Nu finns en artikel i Forskning & Framsteg!

Länk till artikeln 👇

Spektakulära fynd har gjorts i gravfältet Tumbo utanför Eskilstuna. Arkeologer kopplar fynden till ett vikingatida handelsnätverk med Birka och fjärran platser i österled. ⬇️
https://vist.ly/53uxn

06/05/2026

I juni förra året undersökte vi en spännande plats i Nynäshamn. Vi har skrivit om den tidigare här på Facebook (se länkar längre ned).

I samband med vår undersökning spelades ett avsnitt av tv-serien Högspänning in. Serien kretsar kring de som jobbar med Sveriges energiförsörjning och de arbetsplatser där de jobbar. Bland annat skildras arbete vid vattenkraftverk, vindturbiner och hög-spänningsledningar. Eftersom vår boplats undersöktes i och med utbyggnad av ett ställverk fick även vi vara med. Kul att vår del i arbetet med Sveriges infrastruktur får synas!

Avsnittet sänds på TV3 den 6/5 kl. 20.00 och finns också tillgängligt på Viaplay. Bänka er i sofforna!

Här kommer en sneak peek på kvällens avsnitt!

Länkar till tidigare inlägg 👇
1️⃣ https://www.facebook.com/share/p/18VUpBju5A/
2️⃣ https://www.facebook.com/share/v/1A35drhseL/?mibextid=wwXIfr
3️⃣ https://www.facebook.com/share/p/1BynReybqU/?mibextid=wwXIfr

27/04/2026

Ytterligare en undersökning utmed Ostlänken har dragit i gång. Just ägnar vi oss åt att bana av en stor yta inom den gamla bytomten i Åbro utanför Vagnhärad. Byn är känd i skrift sedan 1300-talet men vid den förundersökning vi gjorde förra året hittade vi mest spår från 1700- och 1800-talen. Vi hittade flera husgrunder, bland annat en från en smedja med stora mängder järnföremål och en stor eldstad/ässja i ena hörnet. På 1940-talet flyttades en byggnad från Åbro till Vagnhärads hembygdsgård Trostorp. Den så kallade Åbrostugan som är byggd 1758 beskrevs som ”en av de präktigaste och mest välproportionerade i sitt slag i hela Södermanland”. Än idag pryder huset sin plats på hembygdsgården som är väl värd ett besök. Det finns inga uppgifter om var på bytomten Åbrostugan stod innan flytten och det är en av de frågor vi hoppas få svar på vid vår undersökning.

Förutom husen finns också två kalkugnar som vi ska undersöka och under alltihop finns rester av nästan 2000 år gamla hantverksaktiviteter. Håll utkik efter spännande resultat från Åbro!

Länk till rapporten från förundersökningen 👇
www.arkeologikonsult.se/index.php?option=com_mtree&task=att_download&link_id=572&cf_id=24

09/04/2026

Nu när våren äntligen anlänt har vi påbörjat en av Arkeologikonsults största undersökningar inför Ostlänken – Trafikverkets planerade järnväg mellan Järna och Linköping. Vid Ekeby och Österby utanför Hölö, söder om Järna, kommer ett tiotal arkeologer arbeta fram till oktober med att undersöka gravar, hantverksplatser och gårdslämningar från en tidsrymd på över 2500 år, från mellersta bronsålder till tidig medeltid (cirka 1500 f.Kr. till 1100 e.Kr.).

I början av 1980-talet genomfördes arkeologiska undersökningar på samma platser inför den tidens stora infrastruktursatsning, byggnationen av E4:an. Våra resultat kommer bygga vidare på de 45 år gamla undersökningarna och bidra till att successivt öka kunskapen om det förflutna.

Vi har förhoppningar att lämningarna vid Ekeby och Österby kommer ge ny kunskap om de människor som först bosatte sig permanent i landskapet när havet drog sig tillbaka, om bronsgjutningens ekonomiska och symboliska betydelse, om livet på en järnåldersgård och om begravningstraditioner hos de människor som tidigt anammade kristendomen. Under året kommer vi publicera uppdateringar om arbetets gång och om intressanta lämningar och fynd som vi hittar – så håll utkik!