10/10/2023
Från sämst till bäst?
Alltså innan jag hade utbildat mig till lärare för vuxna så fick jag faktiskt ett jobb i, på en folkhögskola som lärare i miljökunskap. Bland annat, jag undervisade i annat också.
Och, så var jag där och jobbade och jag visste ju egentligen inte, egentligen vilka krav man kunde ha på eleverna så jag hade nog rätt höga krav. Också påminde jag tydligen om någon lärare som de inte alls hade tyckt om.
Så, och jag var ju rätt stressad för jag, jag, ansträngde mig som fan, jag visste ju inte hur man gjorde egentligen. Så jag, eh, blev sjuk, också var jag hemma jättejätte inflammation i armen sån stress.
Och då startades det en namninsamling mot mig på skolan. Ehh, alltså eleverna ville ha bort mig för jag var så hemsk.
Hah, och då var det en elev som ringde hem och berättade det för mig. Och sen tänkte jag: vad ska jag göra nu? För jag skulle ju tillbaka. Det var ju rätt obehagligt, en namninsamling.
Men där var rektorn bra, han sa: det är jag som anställer personal och inte elverna.
Men jag tänkte: jag ska u möta de här människorna igen och jag måste lösa detta. Så jag, jag satte mig och pratade med dem en och en. Det var jättejobbigt och jättehemskt. Och ibland fick man ju säga: du tycker inte om mig och jag tycker inte om dig. Vad ska vi göra åt det?
Året efter så tyckte de här konstiga eleverna att jag – och de var jättetrevliga egentligen – de hade bara liksom tänkt en massa dumt. Då tyckte de att jag var skolans bästa lärare så det svänger fort.
Mm, så kan det vara.
